elektrolyʹt (av elektro- och grekiska lytoʹs ’upplöst’, av lyʹō ’(upp)lösa’), benämning dels på ämne eller blandning som innehåller rörliga joner och därför kan leda elektrisk ström, dels på ämne som helt eller delvis uppträder i form av joner i en lösning (elektrolytlösning). Exempelvis är natriumklorid (koksalt), kaliumhydroxid, svavelsyra, ammoniak och ättiksyra i vattenlösning elektrolyter i den senare betydelsen, medan själva elektrolytlösningen är en elektrolyt i den förra, liksom bl.a. natriumklorid i smält tillstånd och silverjodid i fast form. De positivt

(80 av 817 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Roland Kjellander
Källangivelse
Nationalencyklopedin, elektrolyt. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/elektrolyt