Gästrikland, landskap i södra Norrland. Det gränsar i söder till Uppland, i väster

(13 av 88 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Naturlandskap och kulturlandskap

(1 av 1 ord)

Terrängformer och klimat

Topografiskt sett har Gästrikland en utpräglad övergångskaraktär mellan å ena sidan det mellansvenska låglandets slätter och å andra sidan det nordsvenska inlandets norrlandsterräng. Det ger en säregen kontrastrikedom och naturskönhet åt landskapsbilden.

Slättlandskapet i östra och södra Gästrikland är den förhärskande landformstypen. Här möts utan synbar gräns det mellansvenska låglandet och den

(52 av 367 ord)

Växtliv

Gästrikland är ett skogslandskap; 75 % av dess yta täcks av skog. Myrmarker är också mycket vanliga. Barrskogen dominerar och hyser såväl tall som gran. Björkar är också vanliga. Eken har några spridda förekomster

(34 av 232 ord)

Djurliv

Det finns ca 30 arter däggdjur i Gästrikland. Till de vanligare hör älg, rådjur, rödräv, ekorre, skogshare, skogsmård, hermelin, mink och småvessla. Skogslämmel är här nära sin sydgräns, medan grävling, fälthare och igelkott representerar de sydliga arter som numera når även norr

(42 av 298 ord)

Kulturlandskapet

Gästrikland ligger till största delen utanför norrlandsterrängens gräns, men i det flacka landhöjningslandskapet är endast mindre delar intensivt utnyttjade till åkerbruk. Stora delar av områdena längs kusten täcks av morän och

(31 av 215 ord)

Dialekter

Dialekterna i Gästrikland uppvisar sinsemellan relativt stor enhetlighet, men man kan iaktta smärre skillnader mellan målen i socknarna i väster och sydväst om Storsjön och socknarna i landskapets östra och norra delar. Dialekterna tillhör sveamålen

(35 av 249 ord)

Ortnamn

Landskapsnamnet Gästrikland (1253 Gestrikalandia, 1280 Gestricaland) innehåller i förleden en genitiv pluralform av en omdiskuterad inbyggarbeteckning *gæstrikar. Flera tolkningar av namnet Gästrikland har framställts. Inbyggarnamnet har bl.a. sammanställts med det uppländska bynamnet Gästre, varvid man menat att utflyttare från byn skulle ha koloniserat det aktuella området. Denna tolkning kan inte godtas.

(51 av 358 ord)

Näringsliv (i ekonomisk-historiskt perspektiv)

Fynd av stenyxor från stenåldern visar att Gästrikland tidigt började befolkas. Den äldre bebyggelsen präglades av jordbruket, där Gästrikland utgjort ett övergångsområde mellan Norrland och Mellansverige.

(26 av 183 ord)

Konst

Medeltidens kyrkliga konst i Gästrikland representeras av förnämliga importarbeten, främst ett altarskåp i Årsunda från 1515. Av ädelsmidet från denna tid finns inte mycket kvar; Gustav Vasa lade

(28 av 195 ord)

Arkitektur

Gästrikland är ett gränsland även bebyggelsehistoriskt. Gårdsformer och byformer är mellansvenska, medan den äldre byggnadskulturen även visar släktskap norrut, med Hälsingland. Den äldre bystrukturen är organiserad med tydlig radbyform, och gårdarna har vanligen

(33 av 234 ord)

Musik

Musiklivet i Gästrikland har under lång tid dominerats av folkliga traditioner som varierat efter landskapets natur och näringsliv. I

(19 av 134 ord)

Folkkultur

Dalälven har varit en viktig natur- och kulturgräns mellan norr och söder i Gästrikland. Kontakterna västerut mot Dalarna och Bergslagen har alltid varit livliga. Skogen Ödmården

(26 av 183 ord)

Gästrikland i litteraturen

Skönlitterära skildringar från Gästrikland är betydligt färre än från de övriga

(11 av 63 ord)

Förhistoria

Gästriklands förhistoria präglas av anpassning till bygdens vattendrag, dalgångar och åsar. De nio huvudsocknarna uppvisar en utpräglad bygdekontinuitet från järnåldern in i historisk tid. Ca 1 800 fasta fornlämningar är bevarade; ca 200 borttagna är därutöver kända. Vidare kan rikliga lämningar av järnhantering samt fångstgropar härröra från både

(48 av 334 ord)

Historia

Under medeltiden och fram till 1642 ingick Gästrikland i Upplands lagsaga. Landskapet utgjorde ett enda härad men saknade fast tingsställe. Endast socknarna utmed kusten var bebyggda och räknades då till Roden. Under 1100-talet kristnades Gästrikland, varvid påverkan från Gotland märks i kyrkoarkitekturen. Gästrikland drogs in i storpolitiken under 1300- och

(50 av 351 ord)

Medverkande

  • Erik Nordin
  • Gunnar Johanson-Thor
  • Gunnar Ternhag
  • Ingemar Svensson
  • Jan von Konow
  • Klas-Göran Selinge
  • Lars-Erik Edlund
  • Lennart Ödeen
  • Martin Fritz
  • Mats Widgren
  • Nils-Göran Hökby
  • Olle G. Olsson
  • Sven Behrens
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Natur:
Natur i Gävleborg 1977–;
Fåglar i X-län, utgiven av gävleborgs läns ornitologiska förening 1984;
E. Persson & K. Curry-Lindahl (utgivare), Natur i Gästrikland (1950).
Dialekter:
H. Geijer, ”Gästriklands folkmål”, i O. Sjögren (utgivare), Sverige 6 (1924);
F. Hedblom, ”Folkmålet”, i B. Wallman (utgivare), Hille, vår hembygd (1956);
E. Lindkvist, ”Om Gästriklands folkmål”, Från Gästrikland 1942.
Ortnamn:
F. Hedblom, ”Bodarna och fäboden: En bygdestudie i Gästrikland”, Namn och bygd 1985;
F. Hedblom, ”Bynamnen”, i B. Wallman (utgivare), Hille, vår hembygd (1956);
F. Hedblom, Gästriklands äldre bebyggelsenamn: En förberedande undersökning (1958);
F. Hedblom, ”Rödder”, Namn och bygd 1981;
A. Schagerström, ”Gästre och Gästrikland”, Namn och bygd 1934.
Konst:
P. Humbla, Nutida konst: Gästrikland. Hälsingland (1943);
S. Lindwall, Gävleborgskonstnärer (1990).
Musik:
Olof Andersson, Svenska låtar: Hälsingland och Gästrikland (1929, nytryck 1978);
N. Stålberg, ”Gästriklands folkmusik”, i K. Hedlund (utgivare) Från Gästrikebygder (1934).
Folkkultur:
M. Sundberg, Rundturer: Vägvisare till kulturhistoriska sevärdheter i Gästrikland och Hälsingland (1987);
Tord Andersson, Sällsamheter i Gästrikland (1989).
Förhistoria:
E. Baudou, ”Gävletrakten under vikingatiden”, Från Gästrikland 1965;
E. Bellander, ”Gästriklands järnåldersbebyggelse” 1–2, Från Gästrikland 1938, 1944;
Sven B.F. Jansson, Gästriklands runinskrifter (1981);
R. Jensen, ”Gästrikland”, i Sverker Jansson & E.B. Lundberg (utgivare), Med arkeologen Sverige runt (3:e upplagan 1987).
Historia:
D. Gaunt, Från proletariat till arbetarklass (1981);
Kjell Haraldsson & Maths Isacson, Från bondesåg till processindustri (1981);
L. Ödeen, Glimtar ur Gästriklands historia (1988).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Gästrikland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gästrikland