Hälsingland
Hälsingland, landskap i Norrland. Det gränsar i söder till Gästrikland, i väster till Dalarna och
(15 av 102 ord)Naturlandskap och kulturlandskap
Terrängformer och berggrund
Större delen av Hälsingland utgör ett vågigt bergkullandskap, där den relativa höjden uppgår till mer än 100 m. I västra delen finns bergkullslätter. Topparna når i väster över 600 m ö.h. Högst är Garpkölen på 671 m ö.h. Höjden avtar successivt mot sydost, men även öster om Ljusnans
(48 av 315 ord)Klimat
Kustzonen vid Bottenhavet ingår i det smala band med lokalmaritimt klimat
(11 av 75 ord)Växtliv
Hälsinglands yta täcks till 83 % av skog. Av träd med över 25 cm stamdiameter är 95 % tall och gran. I fältskiktet dominerar lingon, blåbär, ljung, kruståtel, mjölke, skogsstjärna, ekorrbär, vårfryle, ängskovall och ekbräken. Linnea är vanlig, och i gammal skog också orkidéerna knärot och spindelblomster samt ögonpyrola. Orkidéarten skogsfru finns på ett fyrtiotal växtplatser.
En del
(58 av 395 ord)Djurliv
Hälsinglands djurliv är med undantag för kustlandet i sydöst typiskt för det nordskandinaviska skogslandet. Vanligast bland de större däggdjuren är älg, rådjur, skogshare, ekorre, hermelin, småvessla, mink, skogsmård, grävling, rödräv och bäver. Igelkott förekommer sällsynt, och då främst i kustlandet. Utter, som tidigare
(43 av 307 ord)Kulturlandskap
Den odlade bygden är i Hälsingland strängt knuten till områden under högsta kustlinjen och närmare bestämt till sedimentjordar längs älvdalarna. Större sammanhängande odlingsbygder finns sålunda längs
(26 av 182 ord)Dialekter
Hälsingland utgör inte något enhetligt dialektområde, utan det har under tidernas lopp påverkats från olika håll. Drag som utgår från Uppland möter här språkdrag som ytterst härrör från norskt område. Ett västligt element i Hälsinglands dialekter är t.ex. den i norra delen av landskapet anträffade
(45 av 317 ord)Ortnamn
Landskapsnamnet Hälsingland har i förleden en pluralform i genitiv av inbyggarnamnet hälsingar. Detta inbyggarnamn tycks vara bildat till elementet hals. Vad detta ursprungligen åsyftat har diskuterats, men sannolikt har det syftat på vatten, närmare bestämt på förträngningar i de tre havsvikar som under järnåldern sträckte
(45 av 320 ord)Näringsliv (i ekonomisk-historiskt perspektiv)
Skogen och skogens produkter har varit en förutsättning för Hälsinglands ekonomiska utveckling. För de många småjordbrukarna har arbete i skogen varit en viktig binäring. Linodling och tillverkning av vävnader (särskilt
(30 av 211 ord)Konst
Landskapet har en rik skatt av medeltida träskulptur, som finns att se i skilda kyrkor och i Hälsinglands museum. Det mesta är av internationellt ursprung men en hel del kommer från lokala verkstäder, främst Haaken Gullesons (t.ex.
(37 av 259 ord)Arkitektur
En forntida hälsingegård utgjordes av ett långhus för folk, fä och förvaring. Terrasser efter upp till 45 m långa hus har bevarats. Det är inte känt när man övergick till timrade boningshus, men några medeltida sädesmagasin finns bevarade. Världens äldsta trähus som fortfarande har ursprunglig användning är
(47 av 332 ord)Musik
Musiklivet i Hälsingland har under lång tid dominerats av det folkliga utövandet, i synnerhet spelmanstraditioner. Hälsingelåtar i en
(18 av 128 ord)Folkkultur
Hälsingland är näringsgeografiskt sett ett varierat landskap med kust, öppen bygd och skog. I Hudiksvall och Söderhamn utvecklades under 1700-talet en borgerlig småstadskultur. Endast handelsmän och ett fåtal andra hade ekonomiska förutsättningar för mera påkostat byggande. Några handelsgårdar har bevarats. Andelen självägande bönder har sedan medeltiden varit stor. Storbönder i sydsvensk
(51 av 364 ord)Hälsingland i litteraturen
Hälsingeprästen Olof Broman beskrev kring 1720 sitt landskap i det stora verket ”Glysisvallur” (’det ljusa landet’; utgiven 1911–53). Han är också upphovsman till ett av de tidigaste svenska romanförsöken,
(29 av 206 ord)Förhistoria
Järnålderns bygd i Hälsingland är knuten till dalgångar och slättbygder innanför kusten samt till Ljusnandalen, medan kustzonen och det inre höglandet har använts för rörliga fångstnäringar. Närmare 4 000 förhistoriska fornlämningar är kända; dessutom finns spår av lågteknisk järnhantering på ca 400 platser och minst 1 250 fångstgropar, som också till stor del är forntida.
(55 av 377 ord)Historia
Hälsingland, som tidigast nämns av Adam av Bremen ca 1070, ingick i det forntida sjöförsvaret, ledungen, som var uppbyggt på skeppslag. Hur dessa var organiserade är okänt, men en underavdelning var kanske de kamerala sköllar som indelar de äldsta jordeböckerna för Hälsingland. En förkristen religiös och rättslig indelning, som föregått socknen, kan också spåras.
Under medeltiden
(56 av 393 ord)