infektionssjukdomar, sjukdomar orsakade av något biologiskt smittämne: virus, prioner, bakterier, svampar, protozoer eller flercelliga organismer. Infektionssjukdomar kan variera från bagatellartade till livshotande och kan vara akuta eller ha ett kroniskt förlopp. Infektion medför inflammation och celldöd. Symtomen är dels lokala från berört organ, dels allmänsymtom som feber, trötthet, muskelvärk, aptitlöshet och omtöckning.
Infektionssjukdomar är i varierande grad smittsamma. De kan smitta direkt mellan människor, t.ex. via luften, vid hudkontakt eller vid sexuell kontakt. Andra överförs mellan människor av vektorer, dvs. bärare, oftast insekter. Många infektionssjukdomar är zoonoser, dvs. överförs från djur till människa (eller omvänt), oftast av vektorer. Sjukdomar med hög smittsamhet kan ge epidemier. Svåra epidemier som omfattar flera världsdelar och miljontals personer kallas pandemier. En endemi är fortlöpande närvaro av en viss infektionssjukdom inom ett begränsat område.
På det globala planet hör infektionssjukdomar till de ledande dödsorsakerna: lunginflammation, diarré, aids, tuberkulos och malaria (de två förstnämnda särskilt hos barn).
Infektionssjukdomar bevakas av samhällsorgan på olika sätt, bl.a. genom att läkare har anmälningsplikt för vissa sjukdomar (i Sverige nära 60). Vissa infektionssjukdomar har framgångsrikt bekämpats genom vaccination: smittkoppor har utrotats, polio förekommer i liten omfattning i ett fåtal länder och de flesta av de s.k. vanliga barnsjukdomarna har blivit sällsynta i industriländerna.
Bland infektionssjukdomar hos djur orsakar virusinfektioner och bakterieinfektioner i luftvägar och mag–tarmkanal samt parasitangrepp de största problemen.
Office International des Épizooties (OIE) delar in infektionssjukdomar beroende på vilka förluster som sjukdomen orsakar och hur handeln med djur och djurprodukter påverkas. I Sverige omfattas de allvarligaste smittsamma djursjukdomarna av epizootilagen. Infektioner som kan överföras mellan djur och människa regleras i zoonoslagen. I tabellen ges exempel på epizootiska och andra viktiga infektionssjukdomar.
Sjukdomsläget bland svenska husdjur övervakas bl.a. genom att djurägare och veterinärer har obligatorisk anmälningsplikt när misstanke om epizootisk sjukdom föreligger. Stora ansträngningar görs för att med hjälp av bekämpnings- och kontrollprogram, vaccinationer samt bättre uppfödningssystem komma till rätta med infektionssjukdomarna och förbättra djurhälsan. Sveriges geografiska läge, relativt glesa djurpopulationer och en medveten kontroll- och bekämpningsstrategi har medverkat till ett gott djurhälsoläge. Under 1900-talet genomförda bekämpningsprogram har lett till att sjukdomar som tuberkulos har utrotats. Det svenska mycket goda läget avseende salmonella har väckt internationell uppmärksamhet.
Djurens infektionssjukdomarUrval av infektionssjukdomar upptagna i epizootiförordning och -lag.
+=sjukdomen förekommer hos människa - =sjukdomen förekommer inte hos människa |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sida 1-2 av 3 Nästa: Tabell: Människans...»
2010-02-09 Nationalencyklopedin • Kort
http://www.ne.se/infektionssjukdomar Kopiera källangivelse
Visa hela artikeln






