islam (arabiska islām ’underkastelse’, ’kapitulation’, ’överlämnande’), benämning på den religion som

(11 av 70 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Lära

Den centrala punkten i läran är monoteismen. Gud (Allah) är en, och inget får sättas vid sidan av Gud. Gud ses som världens skapare och ägare, men samtidigt som den som ger Lagen (sharia). Läran om Guds suveränitet gör att frågan om människans fria vilja blir ett teologiskt problem (jämför predestination). Människan är skapad av Gud och skall vara Guds tjänare. Hon

(62 av 441 ord)

Religionsutövning

Av de fem pelarna avser fyra gudstjänstlivet. Tidebönen (salat) utförs vid de fem bönetiderna, och den föregås av bönekallelsen (adhan). Fredagens middagsbön är veckans huvudgudstjänst i moskén och innefattar predikan. När bönen utförs gemensamt, fungerar en person som böneledare (imam). Bönen utförs i riktning mot Mekka, som

(47 av 332 ord)

Rättssystem

Eftersom islam kom att tillämpas som samhällsordning, först i Medina redan under Muhammeds egen tid och sedan i de första

(20 av 136 ord)

Högtider

Islams festkalender bestäms av hijra-månåret och följer månens faser; de olika högtiderna flyttar sig i förhållande till solåret med cirka 11 dagar varje år. Tidpunkten för dem fastställs genom att man observerar månens nytändning. Inom shia och i folkseden har det genom århundradena vuxit fram olika folkliga fester som förbinds med religiösa händelser

(53 av 379 ord)

Tidig historia

Muhammed framträdde i Mekka som omvändelse- och domsförkunnare. Han betonade Guds mäktighet och godhet: det var Gud som gav människorna deras försörjning. Mot det skulle svara människornas tacksamhet och dyrkan (manifesterad i tidebönen) och ansvar för de fattiga i samhället. Den som inte följde detta riskerade helvetets eld. Den yttersta dagen förestod. Angreppet på den polyteistiska kulten och konflikten med de ledande i Mekka

(64 av 457 ord)

Teologins utveckling

Under umayyadisk tid (661–750) påbörjades kodifieringen av det islamiska rättssystemet på grundval av Koranen och av sunna så som den förmedlades genom de yttranden och handlingar som tillskrevs Muhammed i traditionerna (se hadith).

Genom kontakten med den bysantinska kulturen och den filosofiska traditionen (särskilt Aristoteles och Platon) utvecklades islams systematiska teologi, kalam, se

(53 av 377 ord)

Fortsatt spridning

Korstågen, mongolstormen och pesten ledde till befolkningsminskning och till en kulturell nedgångsperiod för Mellanöstern. Men samtidigt följde islams spridning i Centralasien, genom just mongolerna. Islams starka förankring i Centralasien går tillbaka till den tiden.

(34 av 240 ord)

Nya tiden

Förhållandena i Europa i övrigt förändrades; genom upptäcktsresorna flyttades tyngdpunkten västerut och norrut. Atlanten, inte Medelhavet, blev havet i mitten. Detta bidrog till att den muslimska världens dominans bröts. Samtidigt började Europas uppgång. Den expansion som kallas kolonialismen innebar på lång sikt att hela den muslimska världen kom under västerländsk dominans.

Denna dominans innebar en kris för islam. Den var inte längre den överlägsna kulturens religion. Som en följd uppkom en rad strävanden till reform med målet att återställa islams

(80 av 782 ord)

Medverkande

  • Anne Sofie Roald
  • Jan Hjärpe

Litteraturanvisning

Jes P. Asmussen, Islam (1981);
J. Bæk Simonsen, Islamlexikonet (1994);
T. Gerholm & Y. Lithman (utgivare), The New Islamic Presence in Western Europe (1988);
J. Hjärpe, Politisk islam (2:a upplagan 1983);
J. Hjärpe, Islam: Lära och livsmönster (2:a upplagan 1985);
J. Hjärpe, Islams värld (4:e upplagan 1992);
J. Hjärpe, ”Islam”, i Tim Jensen m.fl. Religionshistoria: Ritualer, mytologi, ikonografi (svensk översättning 1996);
G. Holm (utgivare), Islam i forskningens ljus (1991);
P.M. Holt (utgivare), The Cambridge History of Islam 1–2 (1970–77);
Ali Merad, Samtida islam (svensk översättning 1992);
M. Nordberg, Profetens folk (1988);
A. Richert (utgivare), Islam: Religion, kultur, samhälle (1985).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, islam. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/islam