judendom, judarnas religion, filosofi och livsföring. Dess viktigaste läropunkter är: Guds enhet, som utesluter alla andra gudar; Israel som Guds utvalda folk; Heliga landet som Guds löfte till detta folk; Jerusalem som centrum för dyrkan av Gud.
Grundvalen är den hebreiska bibeln som innehåller Tora (Moseböckerna), profeterna och skrifterna (övriga böcker). Benämningen Tanak är en förkortning för namnen på dessa delar. De har sedan utlagts av rabbinerna i Mishna och Tosefta, som med vidare diskussioner ingår i Talmud. Gudstjänsten äger rum i synagogan men kan i princip förrättas var som helst och består av skriftläsning och bön (ibland predikan). Den följer en särskild kalender med högtider som påsken, veckofesten (pingsten) och lövhyddofesten samt de högheliga dagarna, dvs. nyårsdagen och försoningsdagen (jom kippur). Lördagen är vilodag, helt ägnad åt Gud; se sabbat. En judisk pojke ska omskäras på den åttonde dagen. Pojkar blir religiöst myndiga, bar mitzva, vid 13 års ålder; flickor blir bat mitzva vid 12 års ålder. Till det judiska livet hör stränga födoregler. Alla dessa regler för gudstjänst, sabbat och föda iakttas olika strängt av ortodoxa och liberala (inklusive konservativa) judar. En särskild riktning inom judendomen är chassidismen. Om judisk mystik se kabbala.
2010-09-09 Nationalencyklopedin • Kort
http://www.ne.se/judendom Kopiera källangivelse
