karate [svenskt uttal karɑ:´tə] (jap., 'tom hand', av kara 'tom', 'obeväpnad' och te 'hand', 'händer'; egentligen dock, åtminstone enligt somliga, en senare omtolkning av ett ursprungligt Kara-te 'Kina-hand'), karatedo, japansk kampkonst med huvudsak slag- och sparktekniker samt blockeringar och fotsvep ... (43 av 292 ord)







