Kina

Kina, stat i östra Asien. Kina är världens folkrikaste stat och den till ytan tredje största.

Landet kan topografiskt indelas i tre huvudområden. De västra delarna består av bergmassiv med platåer och bäcken och upptar 60 % av ytan. Här ingår Tibetanska högplatån och några av världens högsta bergskedjor, bl.a. Himalaya, Karakoram och Pamir. De östra delarna består av slätterna med den östra kustranden och dess västra kullandskap; sammantaget utgör området en tredjedel av ytan med ett flertal sjöar och flodområden, bl.a. Chang Jiang och Huang He. Det nordvästra området utgörs delvis av stora öken- och stäppområden, bl.a. Takla Makan.

Större delen av Kina har tempererat, kontinentalt klimat, präglat av monsunvindarna. Vintermonsunen från nord till nordväst för ned kall och torr luft från Sibirien, varför de norra delarna har mycket kalla vintrar. Sommarmonsunen är en sydlig till sydöstlig vind, som för in fuktig luft över landet. Under sommaren faller därför större delen av årsnederbörden, som inom vissa kustområden i sydöst uppgår till 2 000 mm. Årsnederbörden avtar åt nordväst och är i Xinjiang, som täcks av vidsträckta öknar, mindre än 100 mm.

Landets forna stora skogar täcker numera endast en tiondel av ytan. I norra Kina är den naturliga vegetationen lövfällande träd och buskar. På slätterna, där egentliga skogar numera saknas, odlas ofta kastanj, mullbärsträd och kaki. I de högre bergen förekommer skogar av tall, lärkträd och gran. Mot väster vidtar Centralasiens grässtäpper och i Inre Mongoliet och Xinjiang halvöknar och öknar. I västra Kinas högländer dominerar barrskog och sommargrön lövskog på lägre höjd, medan alpin vegetation vidtar högre upp. De forna subtropiska skogarna i mellersta och södra Kina och de tropiska skogarna längst i söder är till största delen undanträngda av ris-, te- och mullbärsodlingar.

Kina

Befolkning

På knappt ett halvsekel har landet mer än fördubblat sin folkmängd och är i dag världens folkrikaste stat med mer än en femtedel av jordens befolkning. Han-kineserna, de s.k. egentliga kineserna, utgör drygt 90 % av Kinas befolkning, medan övriga hör till de sammanlagt 55 etniska minoriteterna. Minoriteternas egna språk erkänns och används i vissa fall i skolan. Ibland finns det även lokalspråkiga tidningar. De stora minoriteterna, såsom mongoler, tibetaner och uigurer, har en omfattande egen kultur, historia och tradition.

Det kinesiska språket är starkt dominerande och talas av ca 95 % av befolkningen. Dessutom finns det ca 60 miljoner talare av över 150 minoritetsspråk som tillhör åtta olika språkfamiljer. Dessa talare är i stor utsträckning tvåspråkiga, och många av dem använder kinesiska som skriftspråk.

En mångfald religionsformer har förekommit i Kina genom tiderna, dels inhemska religioner som kinesisk folkreligion, konfucianism och daoism, dels buddhism, islam och kristendom. Buddhismen nådde landet under första århundradet e.Kr. Under 600-talet kom kristendomen liksom islam. Den största religionen i dag är buddhismen, som enligt osäkra officiella beräkningar har omkring 100 miljoner anhängare.

Kina

Näringsliv

Upp

Kinas ekonomiska utveckling efter 1978 har varit snabbare än något annat lands, och landet hör i dag till toppskiktet bland världens ledande ekonomier. Under det senaste kvartsseklet har jordbrukets betydelse för ekonomin stadigt minskat, samtidigt som industrin och tjänstesektorn vuxit. Trots en allt marknadsliberalare hållning och många nybildade privata företag har staten fortfarande en stark roll i ekonomin, och marknadskrafterna har inte släppts fria på alla områden. En framväxande exportindustri har med stöd av utländska investeringar varit den främsta drivkraften bakom den väldiga ekonomiska expansionen. Särskilt intensiv har utvecklingen varit i de södra och sydöstra delarna. Drygt 10 % av Kina är uppodlat, och mer mark kan knappast till rimliga kostnader användas som åker. Eftersom man tar dubbla skördar i de mellersta och södra delarna och till och med tre skördar per år längst i söder är dock den besådda arealen under ett år betydligt större. På slätterna i norr är vete huvudgrödan, medan ris är viktigast i söder. Kina har stora naturtillgångar, och fyndigheterna av stenkol och järnmalm hör till världens rikaste. Tillverkningsindustrin är landets snabbast växande sektor, och IT-, elektronik- och bilindustrin är de snabbast växande enskilda branscherna. Samtidigt håller landet sin världsledande ställning inom traditionella branscher som textilindustri. Även turistnäringen växer snabbt.