kinesiska, sammanfattande benämning på det kinesiska riksspråket, de sinsemellan ofta starkt avvikande dialekterna och de äldre språkskeden ur vilka dessa har utvecklats samt det logografiska skriftspråket. Kinesiska hör till den sinotibetanska språkfamiljen och har över 1,3 miljarder talare. Rikskinesiskan, även kallad standardkinesiska, högkinesiska eller mandarin, är baserad på dialekten i Beijing. Den är officiellt språk i Kina, där den kallas pǔtōnghuà 'det allmänna språket', och även i Taiwan och Singapore, där den benämns guóyǔ 'riksspråk' respektive huáyǔ.
Kinesiska brukar beskrivas som ett enstavigt, isolerande tonspråk. Denna karakteristik innebär att språkets morfem (minsta betydelsebärande enheter) är enstaviga, med undantag av ... (100 av 2195 ord)
