konst (egentligen ’kunnande’, ’färdighet’), kulturyttring vars utförande kräver särskild kunskap och förmåga att bruka denna med personlig behärskning och individuell anpassning till situation och avsikter. Ordet konst står i

(29 av 201 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Konstbegreppet

Konst är ett grundbegrepp inom konstforskning, konstteori och estetik. Debatten om begreppet har gällt såväl dess innehåll som dess omfång; om konstbegreppet kan eller behöver definieras och i så fall för vilket eller vilka syften; om det finns flera konstbegrepp och hur de i så fall är relaterade till varandra; om vad som karakteriserar konst, om det finns flera definierande egenskaper och i vad mån dessa i så fall är kulturellt

(71 av 504 ord)

Bildkonsten i historiskt perspektiv

(1 av 1 ord)

Förhistoriska skeden

Sedan äldsta tider kan man urskilja två huvuduppgifter för bildkonst: att smycka och att åskådliggöra. En tredje fordom självklar uppgift var magisk, besvärjande. För det förhistoriska samhället, liksom i senare tider för stamsamhällen, går det inte att helt skilja mellan smyckande och magiska uppgifter. I dekoren ligger ett spel av på en och samma gång sinnlig stimulans, uttryck för trosföreställningar, besvärjelse och uttryck för social position och

(67 av 474 ord)

Klassisk konst

När den grekiska konstkulturen under 800–600-talen f.Kr. utvecklades byggde man på inflytanden från Persien (Iran) och Egypten, samtidigt som intresset för den mänskliga gestalten ledde mot en alltmer realistisk framställning, särskilt i skulpturen. I votivfigurer och tempelsmyckande figurgrupper och reliefer under 500–400-talen formulerades grundsatserna för en klassisk konst: naturtrohet

(49 av 349 ord)

Romansk och gotisk konst

Vad Västeuropa beträffar går det i dag inte att föreställa sig någon sammanhängande och enhetlig tradition i konsten efter antiken och före 800-talet. Endast smärre bildverk finns kvar – framför allt bokmåleri, elfenbenssniderier och emaljarbeten med starkt senantika drag.

Medeltiden, från ca 1000 e.Kr., utmärks av nya stilutvecklingar, vilka ganska

(50 av 351 ord)

Från renässansen till 1800-talet

Renässansen betecknade en verklig återfödelse i bildkonsten, genom att den idealiserande realismen åter blev ledande princip. Genom att utveckla metoder för rumsillusion och perspektiv kunde man i Italien från 1420-talet skapa bilder som särskilt vad miljön beträffar gav en långt starkare illusion än någonsin tidigare av en verklighet, lik den vi dagligen har framför ögonen. Trots alla stilväxlingar stod sig ända fram till början av 1900-talet de principer för bilden som en illusion av verklighet vilka redan blivit allmängods i

(80 av 844 ord)

Modernism och postmodernism

Dagens konstliv följer de vägar som etablerats mellan mitten av 1700-talet och mitten av 1800-talet. Samtidigt som fotografin successivt övertog många bilduppgifter efter 1850, växte en alltmer omfattande realistisk konst fram och kulminerade i impressionismens yttersta vardaglighet och atmosfärskildring, samtidigt som en utveckling mot en ny betoning av den konstnärliga personliga gestaltningen ledde mot allt starkare renodling av färg och form. Med modernismens frambrytande ca 1905 uppträdde helt nya gestaltningsformer,

(70 av 493 ord)

Medverkande

  • Göran Hermerén
  • Sven Sandström

Litteraturanvisning

A. Danto, The Transfiguration of the Commonplace ( 1981);
G. Dickie, Art and the Aesthetic ( 1974);
J. Emt & G. Hermerén (utgivare), Konst och filosofi ( 1990);
G. Hermerén, Aspects of Aesthetics ( 1983);
H.W. Janson, Konsten ( 2:a upplagan 1978);
Ragnar Josephson (utgivare), Levande konst genom tiderna 1–6 ( 1965–71);
Gregor Paulsson, Konstens världshistoria 1–4 ( 3:e upplagan 1968–71);
L. Vilks, Konst och konster ( 1987).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, konst. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konst