korsfästelse, antikt dödsstraff som troligen uppfanns av perserna men som snart förekom bland många folk; så t.ex. skall Alexander Janneus (judisk kung 103–76 f.Kr.) ha korsfäst 800 rebeller. Korsfästelse gällde som det grymmaste och nesligaste av alla straff. Avsikten var att utplåna den dömde – låta honom sakta gå under i förnedring och hemska plågor, i allas åsyn och under pöbelns hån. Romarna tillämpade detta grymma skamstraff på slavar, grova banditer, upprorsmän och förrädare, däremot sällan på romerska medborgare.
Man hängde eller spikade upp den dömde på en påle, som ofta var försedd med en tvärslå (lat. pati´bulum ... (100 av 916 ord)
