första världskriget
första världskriget, krig 1914–18 mellan å ena sidan Tyskland och Österrike–Ungern,
(11 av 45 ord)Krigets bakgrund
Wienkongressen 1815 hade i Europa skapat ett noga avbalanserat säkerhetssystem, baserat på intressefördelning mellan stormakterna Frankrike, Preussen, Ryssland, Storbritannien och Österrike. Denna ordning förblev bestående, trots konflikter och till och med krig mellan flera av huvudaktörerna, fram till 1860-talet. Italiens enande (1859–61) och i än högre grad Preussens förvandling till tyskt kejsardöme (1866–71) efter segerrika krig mot Österrike och Frankrike innebar avgörande förskjutningar i maktbalansen och intressefördelningen mellan stormakterna. Samtidigt pågick i Europas periferi en politisk upplösningsprocess: det ottomanska väldets
(80 av 1284 ord)Krigsutbrottet
Den 28 juni 1914 mördades den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand och hans maka på öppen gata i staden Sarajevo i Bosnien. Mordet förövades av den 19-årige studenten Gavrilo Princip, medlem av den serbiska underjordiska organisationen Svarta handen. Organisationen hade förgreningar långt upp i den serbiska militär- och polisledningen.
Mordet väckte stor indignation runt om i Europa, men uppståndelsen lade sig snabbt. Mer än tre veckor senare, 23 juli, inleddes den s.k. svarta veckan med ett österrikiskt ultimatum till Serbien: Wien
(80 av 935 ord)Vems var skulden
Genom den s.k. skuldparagrafen (231) i Versaillestraktaten 1919 efter krigets slut, vilken ensidigt gav Tyskland skulden för kriget, har skuldfrågan fått stort utrymme i historikerdebatten. Få händelser i världshistorien har analyserats mer noggrant än krigsutbrottet 1914. Det självklara i den tyska skuldbördan kom att ifrågasättas redan under mellankrigstiden, inte bara av tyskarna själva.
År 1961 lanserade den tyske historikern Fritz Fischer dock ånyo skuldtemat i skarpt tillspetsad form: den styrande eliten i Tyskland, militär- och utrikesledning, hade under lång tid
(80 av 930 ord)Krigets förlopp: en översikt
År 1914
Krigsutbrottet innebar att längesedan förberedd planering sattes i verket. Tyskarna anföll in i Belgien i enlighet med Schlieffenplanen; fransmännen igångsatte sin plan XVII med offensiv i Lothringen, senare också Elsass och Ardennerna; britterna överförde en expeditionskår till Frankrike. Österrikarna invaderade Serbien och igångsatte en stor
(45 av 320 ord)År 1915
De inledande striderna hade skapat ett dödläge. Kampanjerna under det andra krigsåret präglades av försök att komma ur denna situation genom att på olika sätt utvidga kriget.
Tyskarna inledde i januari luftkrig med zeppelinare mot Storbritannien. Britter och fransmän öppnade i februari operationer mot Dardanellerna med syfte att få kontroll över Svartahavsutloppet, tvinga Turkiet till kapitulation och, framför allt, etablera direkt kontakt med Ryssland för att genom en kombination av västeuropeisk
(71 av 503 ord)År 1916
I februari inleddes slaget om Verdun som skulle pågå hela 1916 – de stora och blodiga offensivernas år. Ententen gick till anfall både i öster och i väster.
(28 av 198 ord)År 1917
Trots förlusterna under 1916 var ententen optimistisk inför det nya året. En serie offensiver hade planerats på västfronten: av fransmännen vid Aisne (Nivelleoffensiven), av britterna i Flandern.
första världskriget. ”Hjälp oss segra! Teckna krigslånet” (tysk propagandabild). Finansieringen av krigsansträngningarna framtvingade en statlig upplåning av tidigare oanade belopp. I allt lanserades nio krigslån med en ränta på 5 %, efter förkrigsförhållanden mycket gynnsamma villkor. Den tyska statsskulden i november 1918 låg på nivån 156 miljarder mark, en ökning sedan mars 1914
År 1918
Sedan tyskarna genom freden i Brest-Litovsk segerrikt avslutat kriget i öster (3 mars) kraftsamlade den tyska krigsledningen alla resurser för att vinna kriget också i väster genom en serie offensiver under våren–sommaren 1918. Frågan var om tyskarna skulle hinna innan USA kunde utveckla sin hela styrkepotential. Denna kapplöpning med tiden förlorade Tyskland; trots
(53 av 376 ord)Västfronten
År 1914: Frankrike invaderas
De tyska trupperna gick 4 augusti över gränsen till Belgien. Schlieffenplanens genomförande krävde att de belgiska fästningarna längs Meuse, främst Liège och Namur, snabbt betvingades. Staden Liège föll 7 augusti men fästningen höll stånd till 16 augusti. Bryssel föll 20 augusti och den belgiska armén under kung Albert retirerade mot Antwerpen.
Den tyska ledningen kunde nu utveckla sina arméer i en vid båge från Bryssel till den schweiziska gränsen. Totalt närmare 1 500 000 man var fördelade på sju arméer. Tyngdpunkten låg
(82 av 901 ord)År 1915: tyskarna på defensiven – ententen till anfall
Medan tyskarna 1915 valde att i huvudsak stå på defensiven i väster gjorde ententen under Joffres ledning upprepade försök att driva dem ut ur Frankrike. Fem stora offensiver genomfördes, dels i Artois, dels i Champagne.
(35 av 247 ord)År 1916: de blodiga offensivernas år – Verdun och Somme
Erfarenheterna 1915 skulle visa sig vara en förövning till de långt värre fasor som 1916 innebar.Den 27 januari infördes i Storbritannien allmän värnplikt; kriget förutsatte allmän mobilisering. På tysk sida hade man av förlustsiffrorna 1915 dragit slutsatsen att det var möjligt att få motståndarna att förblöda. Om tyskarna valde ett anfallsmål med stort symbolvärde skulle fransmännen bokstavligen tvingas till en strid till siste man. Om tyskarna, som skett under 1915, kunde begränsa de egna förlusterna, skulle seger kunna vinnas i
(80 av 653 ord)År 1917: ententen under fortsatta anfall – mellan sammanbrott och väntan på amerikanarna
Den för kriget helt avgörande händelsen var USA:s krigsförklaring mot Tyskland 6 april. Men USA:s inträde i kriget fick betydelse för striderna på västfronten först 1918. Innan dess var katastrofen nära. Somme hade underminerat Joffres ställning som överbefälhavare och han efterträddes av general Nivelle, den slutlige segraren vid Verdun. Segern tillskrevs den artilleritaktik Nivelle utvecklat med en intensiv stormeld som följdes av en rullande ”skärm” av granater framför det anfallande infanteriet. Häri såg Nivelle nyckeln också till
(77 av 547 ord)År 1918: Tyskland anfaller – och förlorar kriget
Den tyska krigsledningen hade nu beslutat att satsa på en slutlig offensiv i väster, som skulle tvinga ententen till fred på tyska villkor. Från mars till juli 1918 genomförde tyskarna fem stora offensiver, från floden Lys i nordväst till Reims i sydöst. Ludendorff valde mellan två alternativ: antingen ett anfall med avsikt att rulla upp den brittiska fronten mot havet eller en stöt mot Paris.
Det första slaget föll vid Somme, mot Arras och Amiens, 21 mars och var också
(80 av 584 ord)Östfronten
Krigets inledningsskede präglades av tysk defensiv (medan avgörandet söktes på västfronten),
(11 av 74 ord)Krigets första fas: ryssarna anfaller i Ostpreussen, österrikarna i Galizien
Den ryska offensiven inleddes 17 augusti 1914 då två arméer ryckte in i Ostpreussen. Ryssarna vann inledande framgång vid Gumbinnen 20 augusti och chefen för 8:e tyska armén, Max von Prittwitz (1848–1917), ansåg sig tvingad att uppge Ostpreussen och dra sig tillbaka väster om Weichsel. Den tyska krigsledningen utnämnde då den pensionerade generalen Hindenburg till ny arméchef med Ludendorff som stabschef och tillförde två armékårer från västfronten – varigenom dock samtidigt
(71 av 501 ord)Krigets andra fas: Tyskland (och Österrike) till motanfall 1914–15
Sista dagarna i september öppnade tyskarna en offensiv mot Warszawa från trakten av Kraków dit Hindenburgs hela armé förflyttats från Ostpreussen via järnväg. Ryssarna lyckades emellertid parera stöten mot Warszawa, och den tyska offensiven ebbade ut i slutet av oktober. Efter en ny järnvägsförflyttning till trakten av Posen–Thorn gick Hindenburg ånyo till angrepp, nu i riktning mot Lodz. Syftet var
(60 av 426 ord)Krigets tredje fas: Ryssland till anfall – Brusilovoffensiven 1916
Östfronten 1916 kom i att präglas av ryska offensiver. Paradoxalt nog kom dessa att leda till att den ryska krigsmakten förblödde – så som Falkenhayn hade planerat för fransmännen vid Verdun – som blev ett tyskt nederlag.
första världskriget. Den ryska krigsledningen 1916. Till höger om bordet i mitten sitter tsar Nikolaj II, som efter Gorlice–Tarnówkatastrofen 1915 själv övertog det högsta befälet. Till höger om tsaren general Brusilov (chef för
Krigets fjärde fas: det gamla Rysslands undergång
Perioden från hösten 1916 till september 1917 präglades på östfronten mindre av striderna längs fronten än av det fortlöpande sociala och politiska sönderfallet i Ryssland. Den 27 augusti 1916 hade centralmakterna fått en ny fiende på halsen genom Rumäniens inträde i kriget (se nedan Balkanfronten). Under hösten nedkämpades Rumänien. I övrigt rådde väsentligen stiltje längs östfronten. Ludendorff, som nu kontrollerade den högsta krigsledningen (Hindenburg
(64 av 455 ord)Balkanfronten
Det var på Balkan som kriget egentligen bröt ut. Den österrikiska stats- och militärledningens förhoppning var att genomföra ett snabbt och isolerat krig mot Serbien, en motståndare om vilken man inte hade höga tankar. Krigsutvecklingen blev nu en helt annan. Det snabbt katastrofala läget vid huvudfronten i Galizien gjorde att blott två arméer kunde sättas in, och de drygt 200 000 serberna gjorde effektivt motstånd. Den första österrikiska invasionen 12–21 augusti slutade med nederlag vid floden Jadar.
Nästa österrikiska invasionsförsök inleddes
(81 av 781 ord)De turkiska fronterna
Härmed avses fyra olika frontavsnitt, mellan vilka kommunikationerna var bristfälliga: Kaukasus, Mesopotamien, Hijaz–Suez–Palestina samt Gallipoli. Efter motgångarna i Balkankrigen var den turkiska krigsmakten 1914 under modernisering och omorganisation, ledd av en tysk militär beskickning under general Liman von Sanders. Banden till Tyskland var generellt starka sedan ungturkarna tagit makten 1909. Byggandet av Bagdadjärnvägen hade befäst vad de nya turkiska ledarna såg som en tysk–turkisk intressegemenskap riktad mot Ryssland och Storbritannien.
Ur tyskt perspektiv hade Turkiet betydelse som hinder för kommunikationerna
(80 av 1174 ord)Den italienska fronten
Italien tillhörde trippelalliansen (tillsammans med Tyskland och Österrike–Ungern) sedan 1882 men hade 1902 ingått ett avtal med Frankrike om italiensk neutralitet för det fall Frankrike skulle angripas. Eftersom Österrike och Tyskland utfärdade krigsförklaringarna kunde Italien av formella skäl stå utanför konflikten. Italiens hemvist i alliansen var också onaturlig i så måtto att landets traditionella fiende var Österrike, på vilket man hade territoriella anspråk. Det faktum att Storbritannien, den dominerande sjömakten också i Medelhavet, anslutit sig till ententen hade även underminerat
(80 av 670 ord)Kriget bortom haven
Trots att efter hand ett stort antal utomeuropeiska länder (brittiska dominions, Japan, USA, Latinamerika) drogs in på ententens sida förblev första världskriget väsentligen ett europeiskt krig. I den mån kriget verkligen var globalt berodde detta antingen på sjökriget (med ubåtar, tyska raider med ytfartyg mot ententens handelsförbindelser m.m.) eller på de kampanjer
(52 av 365 ord)Kriget till sjöss
Kriget hade föregåtts av en intensiv marin kapprustning, i sig en av de starkast bidragande orsakerna till kriget. Kapprustningen hade uteslutande handlat om slagfartyg – slagskepp och slagkryssare. Fördelningen av dessa fartyg på huvudaktörerna framgår av tabell. Den brittiska överlägsenheten var 1914 betydande. Brittiska slagfartyg hade också tyngre artilleri, större fartresurser och bättre uthållighet till sjöss.
Tyskarna var överlägsna främst i ett avseende, pansarskyddet. Om mindre örlogsfartyg inkluderas i kalkylen blir den brittiska kvantitativa överlägsenheten större än tabellen visar. Kvalitativt
(80 av 1867 ord)Kriget i luften
Vid krigsutbrottet var erfarenheterna av militära flyginsatser begränsade. Själva teknologin var bara tio år gammal – bröderna Wrights första flygning ägde rum i december 1903. Italienarna hade använt flyg mot turkarna i Nordafrika 1911–12.
I krigets inledningsskede utnyttjades flyg främst för spaning, och det fick också allt större betydelse efterhand som kavalleri visade sig oanvändbart i skyttegravsmiljö.
första världskriget. Tyskt flygplan lastar underhåll – limpor och konservburkar – avsett att kastas ned till trupperna i de främsta linjerna. Flygplan
Frederna
Vägen till freden
Tidiga försök att genom olika fredsupprop få ett slut på kriget gjordes dels av påven Benedictus XV, dels vid internationella socialistkongresser 1914–15 (Lugano, London, Zimmerwald). Zimmerwaldinternationalen gjorde i Stockholm i juni 1917 åter ett fredsuttalande. Tanken att internationell solidaritet mellan arbetarna i de stora europeiska länderna skulle kunna göra ett europeiskt krig omöjligt hade föresvävat bl.a. den franske socialistledaren Jaurès 1914, men när det kom till kritan var de europeiska arbetarna i första hand nationalister.
Karl I efterträdde i november
(80 av 1092 ord)Fredskonferensen i Versailles
Konferensen öppnades 18 januari 1919 i Versailles. Det var från början klart att ”förhandlingar” mindre betydde dialog mellan Tyskland och dess motståndare än mellan dessa senare stater inbördes. De tidigare centralmakterna deltog överhuvud taget inte som förhandlingsparter utan kom att ställas inför fullbordat faktum. Fredskonferensen bestod av en plenarförsamling sammansatt av centralmakternas samtliga motståndare, inklusive de nya stater – Polen, Jugoslavien, Tjeckoslovakien – som nu höll på att resa sig ur de gamla imperiernas
(74 av 526 ord)Freden i Versailles
som undertecknades av tyskarna under protest 28 juni 1919 rymde fyra huvudelement: territoriella avträdelser, begränsningar avseende Tysklands framtida militära styrka samt en paragraf om Tysklands (ensidiga) skuld till kriget och därtill kopplade krav på krigsskadestånd till ententemakterna.
Elsass–Lothringen återgick till Frankrike, som därmed fick revansch för 1870–71 års krig. Saarområdet ställdes under NF med rätt för Frankrike att ekonomiskt utnyttja dess resurser. Folkomröstning om områdets framtida tillhörighet skulle genomföras efter 15 år. Rhenlandet, dvs. tyskt land väster om Rhen och
(80 av 585 ord)Freden i Saint-Germain 10 september 1919
innebar slutet på nära 700 år av europeisk historia. ”Habsburg” som politisk faktor upphörde därmed att existera.
(17 av 117 ord)Freden i Neuilly 27 november 1919
slöts mellan ententen och Bulgarien och innebar att Dobrogea återgick till
(11 av 21 ord)Freden i Trianon 4 juni 1920
slöts mellan ententemakterna och Ungern. Fredsavtalet hade försenats på grund av politisk oro och inbördeskrig i Ungern kombinerat med tjeckiska och
(21 av 146 ord)Freden i Sèvres 10 augusti 1920
slöts mellan ententemakterna och Turkiet men blev aldrig ratificerad. Fördraget innebar både det osmanska väldets upplösning och en reducering av det ”egentliga” Turkiet såväl i Europa som i Mindre Asien. Till
(31 av 220 ord)Frederna med Ryssland 1918–21
Freden i Brest-Litovsk 3 mars 1918, till vilken den nya regimen i Ryssland tvingats av de segrande centralmakterna, hade berövat Ryssland enorma landområden med 66 milj. invånare: Baltikum, Polen, Ukraina, Belarus och de kaukasiska områdena Georgien, Armenien och Azerbajdzjan
(39 av 258 ord)Första världskriget i perspektiv
Första världskriget har av historiker beskrivits som den europeiska ”urkatastrof”, varur Europas senare olyckor: fascismen, Stalinväldet, nazismen, andra världskriget, det kalla kriget och Östeuropas utarmning och underutveckling, alla kan härledas. Kriget medförde fyra imperiers undergång: Österrike–Ungern och det ottomanska väldet var bortsopade, tsarväldet störtat, Tyskland försvagat.
Kriget hade släppt lös nya krafter också i de segrande demokratierna i väster, krafter som sedan kriget väl vunnits också gjorde det svårare att vinna en varaktig fred. Vid Wienkongressen 1815 hade de besegrade,
(80 av 1022 ord)