jul (jämför fornvästnordiska jól, ett ord som ännu inte fått någon tillfredsställande etymologisk förklaring), den kristna högtid som firas 25 december till minne av Jesu födelse (fornsvenska Kristi födslodagher eller Herrens födslodagher, på latin in nativitate Domini

(37 av 262 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Julens gudstjänster

Till julfirandet hör, förutom juldagens huvudgudstjänst, julbön på julaftons eftermiddag, midnattsmässa på julnatten och julotta på juldagens morgon. Medan julottan tidigare

(21 av 146 ord)

Julen i svensk folklig tradition

(Se även artiklar om de flesta av de här nämnda företeelserna.)

Som julens förelöpare var adventstiden föga uppmärksammad i folkseden, där i stället särskilt Anna-, Lucia- och Tomasdagarna (9, 13 respektive 21 december) spelade en roll som tidpunkter för olika stadier i julförberedelserna (lutfiskens blötläggning, julgrisslakten, julmarknader m.m.). Jämför lillejul.

Medeltidens spår i våra jultraditioner är kanske mest märkbara i julmaten, där bruket att äta fisk på julaftonen liksom namnet ”dopparedagen” kan härledas ur den romersk-katolska tidens julfasta, som möjligen

(80 av 702 ord)

Medverkande

  • Anders Ekenberg
  • Carl-Martin Edsman
  • Nils-Arvid Bringéus

Litteraturanvisning

N.-A. Bringéus, Årets festseder ( 1988);
H. Celander, Stjärngossarna och deras julspel ( 1950);
H. Celander, Förkristen jul enligt norröna källor ( 1955);
J. Frykman & O. Löfgren (utgivare), Svenska vanor och ovanor ( 1991);
I. Piø, Bogen om julen ( 1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, jul. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jul