ädelstenar, sådana stenar (mineral, bergarter, korall, bärnsten eller pärlor) som efter viss behandling (klyvning, slipning eller polering) är tillräckligt attraktiva och varaktiga för att användas som personliga prydnader. Av alla ca 4 500 kända mineral brukar ca 100 räknas till ädelstenarna. Inom denna

(43 av 296 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Bestämning av ädelstenar

De bestämningsmetoder som brukas för att identifiera ädelstenar överensstämmer med dem som används för

(14 av 100 ord)

Bildning av ädelstenar

Ädelstenar bildas på samma sätt som de vanligare mineralen. Ädelstenar kan bildas genom kristallisation ur magmor (smält berg) som stelnat på stort djup i jordskorpan. Exempel på sådana ädelstenar

(29 av 202 ord)

Konstgjorda ädelstenar

Konstgjorda ädelstenar kallas också syntetiska ädelstenar och är konstgjorda kristaller som används som ädelstenar. Den äldsta metoden för att framställa ädelstenar i kommersiell skala uppfanns 1902 av den franske kemisten Auguste Verneuil (1856–1913). Den kallas Verneuil-metoden, och med den framställer man rubin, safir, spinell och rutil. Två andra likaså smälttekniska metoder är Czochralski-metoden, med vilken man framställer rubin, safir, spinell, alexandrit och de granatliknande YAG och GGG (se nedan), samt Stockbarger–Bridgman-metoden, med vilken man framställer bl.a. safir.

Medelst en lösningsteknisk

(80 av 590 ord)

Skillnader mellan naturliga och tillverkade ädelstenar

Viktiga egenskaper hos ädelstenar som densitet, ljusbrytning, dubbelbrytning, dikroism och kemisk sammansättning är desamma

(14 av 97 ord)

Användning

Konstgjorda ädelstenar används, förutom som smyckestenar, inom industrin. Bergkristall används i

(11 av 35 ord)

Kulturhistoria

Tron på ädelstenarnas magiska egenskaper eller terapeutiska effekter fanns etablerad redan i de mesopotamiska kulturerna. Den kom med judarnas och arabernas ädelstenshandel också till de klassiska antika kulturerna, där bruket av vissa ädelstenar väl så mycket

(36 av 251 ord)

Historik

Ädelstenar användes flitigt i de tidiga högkulturerna, och såväl i Egypten och Sumer som i Babylonien kom de färgade ädelstenarna att tillskrivas en religiös symbolik och magisk kraft. I den babyloniska astronomin kom man att ägna ett speciellt intresse åt ädla stenar, då man ansåg att dessa var knutna till himlakropparnas rörelse. Till att

(54 av 385 ord)

Medeltid och renässans

Medeltidens praktföremål av guld eller förgyllt silver visar ofta en färgstark mångfald av ädelstenar. Ett berömt exempel är den ungerska Stefanskronan, sammansatt på 1100- eller 1200-talet av två kronor,

(29 av 205 ord)

Barocken och nyare tid

De europeiska modesmyckena hade under barocken en sobrare färgskala, där diamanterna spelade en dominerande roll. Dessa har sedan dess behållit sin särställning, även gynnad av upptäckten av nya fyndigheter och förbättrad slipningsteknik (se diamantslipning). Rubiner, smaragder och safirer eller enklare liknande stenar kombinerades

(43 av 305 ord)

Medverkande

  • Bengt Loberg
  • Birgit Arrhenius
  • Britt Tunander
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Kersti Holmquist

Litteraturanvisning

C.S. Hurlbut, Jr. & R.C. Kammerling, Gemology (1979);
Paul O’Neil, Planeten Jorden: Ädelstenar (svensk översättning 1985);
Walter Schumann, Ädelstenar och prydnadsstenar (svensk översättning 1980).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, ädelstenar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ädelstenar