åska, väderfenomen i atmosfären med elektriska urladdningar som yttrar sig i blixtar åtföljda av dunder. För att blixturladdningar skall inträffa krävs ett upptornat moln av typen cumulonimbus (bymoln, åskmoln) som innehåller både vattendroppar och iskristaller och därmed har stor

(39 av 273 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Blixtar

Genom växelverkan mellan fallande större is- och snöpartiklar och av små molndroppar som förts med uppvinden i molnet separeras stora elektriska laddningar i åskmolnet. Åskmolnet är i den övre, isade delen positivt laddat och i den nedre negativt laddat. I vissa fall har man påträffat ett mindre parti med positiv laddning i den nedersta delen av molnet. Separationen av laddningar sker framför allt på höjder med lufttemperaturer mellan 0 °C och −20 °C.

Laddningsskillnaden ger upphov till en elektrisk spänning som, då

(82 av 948 ord)

Åskforskning

Åskans elektriska natur påvisades redan kring 1750 av Benjamin Franklin. Viktig kunskap om

(13 av 92 ord)

Åskans skadeverkningar

Blixtströmmen ger upphov till höga temperaturer och tryck samt mycket höga elektriska spänningar längs sin bana. Detta leder till olika skadeverkningar, till exempel splitterverkan och antändning samt skador på anläggningar för högspänningsteknik. Vid nedslag i en elledning kan blixten följa denna många kilometer och vålla avsevärda

(46 av 316 ord)

Folklore

Åskan har självfallet varit föremål för supranormal uttolkning i alla kulturer. Tron på åskgudar har varit allmän, och de fungerar ofta också som regngudar. Från den klassiska antiken kan som exempel nämnas Zeus

(33 av 233 ord)

Medverkande

  • Jan-Öjvind Swahn
  • Stig Lundquist
  • Sven Israelsson

Litteraturanvisning

Rudolf H. Golde (utgivare), Lightning 1–2 (1977);
S. Björn Lundquist, ”Blixtens inverkan på människan – magi och vetenskap”, Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets Årsskrift 1981;
S. Lundquist & S. Israelsson, ”Den positiva blixten”, Forskning och framsteg 1978;
M. Uman, The Lightning Discharge (2:a upplagan 1987);
C.-H. Tillhagen, Himlens stjärnor och vädrets makter (1991).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, åska. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/åska