antisemitism

antisemitism (av grekiska antiʹ ’mot’ och semit i betydelsen ’jude’), fientlighet,

(11 av 53 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Antiken

Någon utbredd judefientlighet fanns inte under antiken. Caesar gav judarna rätt att fritt utöva sin religion, och Augustus befriade dem från att delta i kejsarkulten. En händelse som kan tolkas som utslag av tidig antisemitism inträffade i Alexandria åren 38–41 e.Kr., då det

(43 av 304 ord)

Medeltiden

Antisemitismen i romarriket fick allvarliga proportioner vid övergången från antiken till medeltiden, under slutet av 300-talet och början av 400-talet. Judarna fråntogs rätten att bygga nya synagogor, inneha statliga ämbeten, hålla kristna slavar, gifta sig med

(36 av 251 ord)

Nya tiden

När Ferdinand II och Isabella I slutgiltigt återerövrat Pyreneiska halvön från morerna (1492) inleddes en omfattande fördrivning av judar från Spanien. Närmare 200 000 judar och marraner (till katolicismen formellt konverterade judar) spriddes främst till medelhavsländerna, sultanen i Istanbul gav dem tillåtelse att bosätta sig på sitt område, men också till Västeuropa och Amerika. I Venedig inrättades det första gettot 1516. Det bestod av ett med mur omgärdat bosättningsområde för judarna, som på detta sätt effektivt isolerades från den kristna omgivningen. Den

(82 av 1249 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Karl-Johan Illman

Litteraturanvisning

Lars M. Andersson, En jude är en jude är en jude...: Representationer av ”juden” i svensk skämtpress omkring 1900–1930 (2000);
H. Bachner, Återkomsten: Antisemitism i Sverige efter 1945 (1999);
D. Berger (utgivare), History and Hate: The Dimensions of Anti-Semitism (1986);
L. Berggren, Nationell upplysning: Drag i den svenska antisemitismens idéhistoria (1999);
H. Jansen m.fl., Antisemitismen: En historisk skildring i ord och bild (1991);
K.-J. Illman, I Jobs tecken: Europa och judarna (1996);
G. Langmuir, Toward a Definition of Antisemitism (1990);
B. Lewis, Semites and Anti-semites: An Inquiry into Conflict and Prejudice (1986);
L. Poliakov, The History of Antisemitism 1–4 (1974–85);
M. Tydén, Svensk antisemitism 1880–1930 (1986);
R.S. Wistrich, Antisemitism: The Longest Hatred (1991).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, antisemitism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/antisemitism