bildning (tyska Bildung) är ett centralt begrepp i debatter om skola och universitet. I nutida språkbruk ställs bildning ofta i motsats till utbildning. Medan utbildningens mål är en bestämd och begränsad yrkeskompetens, syftar bildning till en omvandling av hela människan. Utbildningen har enbart sina yttre måttstockar, under det att bildning alltid måste sättas

(53 av 372 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historia

Vårt ord ”bildning” har sitt direkta historiska ursprung i tyskt 1700-tal. Begreppet bildning har emellertid en mycket längre historia, som går tillbaka till det antika Grekland eller kanske ännu längre.

I de tidiga medelhavskulturerna utvecklades särskilda skolor för skrivare eller ämbetsmän. Det ansågs att den blivande ämbetsmannen inte bara borde behärska färdigheter som att skriva eller insikter som administrationens hantering. Han behövde också vishet, ett begrepp som står ganska nära bildning. Så var det i Egypten, Babylonien osv. Ett exempel

(80 av 949 ord)

Medverkande

  • Sven-Eric Liedman

Litteraturanvisning

B. Gustavsson, Bildningens väg: Tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880–1930 ( 1991);
W. Jaeger, Paideia: Die Formung des griechischen Menschen 1–3 ( 1934–47);
E. Key, Bildning, Verdandis småskrifter 67 ( 1897);
B.A. Kimball, Orators & Philosophers: A History of the Idea of Liberal Education ( 1986);
Hans Larsson, Om bildning och självstudier ( 7:e upplagan 1922, ny tryckning 1993);
H.I. Marrou, Histoire de l’éducation dans l’antiquité ( 1948);
S. Rothblatt & B. Wittrock, The Three Missions: Universities and Social Transformations ( 1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, bildning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bildning