blötdjur
blötdjur, mollusker, Molluʹsca, stam djur som omfattar klasserna urmollusker, maskmollusker, ledsnäckor, snäckor, musslor, tandsnäckor, bläckfiskar samt den utdöda klassen Rostroconchia.
Blötdjuren karakteriseras hos de mindre modifierade formerna av att svalget är försett med en radula (rivtunga), att larvutvecklingen sker via en s.k. trochophoralarv och att de har en mantelhåla, i vilken gälarna är belägna och där ändtarm, njurar och könsorgan mynnar. Vidare har de en fot, som hos snäckor, ledsnäckor och urmollusker är utformad som en krypsula, medan den hos
(80 av 589 ord)Artantal
Blötdjuren är den näst efter insekterna största djurgruppen. Artantalet är dock svårt att uppskatta; det
(15 av 107 ord)Storlek
Ingen annan djurgrupp uppvisar så stor relativ variation i storlek som
(11 av 74 ord)Användning
Generellt sett har nästan alla blötdjursgrupper använts som människoföda, eftersom mycket få arter innehåller några gifter (se dock kägelsnäckor, tunnsnäckor, tritonsnäckor, hjälmsnäckor, Neptunea och blåmussla).
Vidare har vissa arter, t.ex. kaurisnäckor och tandsnäckor (wampum), använts som
(36 av 255 ord)Blötdjurens utvecklingshistoria
Skal och skelett av kalciumkarbonat hör till de delar av organismer som lättast bildar fossil. Blötdjuren är därför en djurstam som är ovanligt väl känd från fossil. I sällsynta fall finns avtryck av mjukdelar, men informationen är oftare begränsad till vad man kan tolka utifrån skalets form och muskelfästenas anordning. Exempel på mer nyligen avsatta fossilförande lager är de
(59 av 420 ord)