Blekinge, landskap i Sydsverige; 2 945 km2, 158 740 invånare (2022). Blekinge

(12 av 64 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Naturlandskap och kulturlandskap

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Trots sin ringa storlek har Blekinge en mångskiftande natur. Längst i öster går den kambriska sandstenen i dagen längs kusten. Landskapet är flackt. Sandstenen i sin tur vilar på en alldeles slät urbergsyta (det subkambriska peneplanet), som var nederoderad till

(40 av 281 ord)

Växtliv

Den norra och mer höglänta delen av landskapet räknas till södra barrskogsregionen, och här förhärskar blandskogar av tall, gran och björk med en trivial markflora av ris, gräs och en del örter. Tidigare har här funnits gott om bok,

(39 av 274 ord)

Djurliv

Vissa djur, exempelvis älg, räv, grävling, skogsmård, ormvråk, sparvhök, skogsödla och åkergroda, finns i stort sett över hela Blekinge. I övrigt avspeglar djurlivet de starkt skiftande livsmiljöerna, från barrskogarna på Småländska höglandets utlöpare i norr, via jordbruksmarker och lövskogar till kusten och skärgården i söder.

Barrskogarnas fauna är lik den småländska, med skogshare,

(53 av 374 ord)

Kulturlandskap

Kulturlandskapet har många gemensamma drag men uppvisar även skillnader bygderna emellan. Bortsett från skogsbygden är bebyggelsetätheten och de korta avstånden slående. Det är ca 30 km från stad till stad, och i dalgångar och längs den gamla kustvägen ligger samhällena

(40 av 280 ord)

Dialekter

Blekingemålens accentsystem stämmer i stort sett överens med riksspråkets. Ändelsevokalerna har bevarats som a och e. Målen har götisk stavelseförlängning: bek ’beck’, måse ’mosse’, revet ’rivit’. Övergången från tungspets-r

(29 av 212 ord)

Ortnamn

Landskapsnamnet Blekinge är tidigast belagt omkring 800. Det användes i äldre tid inte om den del av Blekinge som senare blev Listers härad utan

(24 av 167 ord)

Näringsliv (i ekonomisk-historiskt perspektiv)

1800-talets folkökning, från 62 000 till 146 000 invånare, ledde till en omfattande hemmansklyvning och torpbildning – antalet torp ökade 1800–60 från 1 300 till 3 700. Emigrationen blev omfattande. Den gick för övrigt inte bara till USA utan vissa år i ännu

(43 av 273 ord)

Blekinge i litteraturen

Amiralen Werner von Rosenfeldt (1639–1710) var den förste som besjöng Blekinge. Diktade hyllningar till landskapet gjordes på 1800-talet av Assar Lindeblad i ”Blekings-blommor” (1828) och Herman

(26 av 184 ord)

Konst

Landskapets egenart i fråga om både bygdekultur och natur, med omväxlande pastoralt parkliknande idyller och kärva skärgårdsmiljöer, återspeglas ofta på ett kärleksfullt sätt i blekingsk konst från olika skeden. Det

(30 av 213 ord)

Arkitektur

Äldre tiders bebyggelse i Blekinge var till största delen samlad i många små kustnära klung- eller radbyar. Som boningshus förekom det timrade sydgötiska huset, även kallat bleking(e)stugan.

I samband med 1800-talets skiftesreformer ersattes detta som byggnadstyp av

(37 av 261 ord)

Musik

Folkmusiken i Blekinge är närmast besläktad med den i Skåne och östra Småland. Särskilt

(14 av 96 ord)

Folkkultur

Blekinge är ett litet landskap, men dess folkkultur har trots detta varit rikt differentierad. Den uppodlade, välmående slättbygden med sina städer och kyrkbyar har varit öppen för nyheter. Inte minst Karlskrona – som på 1700-talet var en av rikets största

(40 av 283 ord)

Förhistoria

Den forntida bygden i Blekinge är begränsad till det brutna kulturlandskapet med dalgångar och slätter närmast innanför kusten. Skärgården, skogsbygden i norr och det östra kustlandet koloniserades först senare. Mer än 3 000 synliga fasta fornlämningar är kända,

(38 av 260 ord)

Historia

Blekinge nämns första gången i Wulfstans reseskildring från 800-talet. Det hör, sägs det där, med Möre, Öland och Gotland till svearna. Ingen organiserad statsmakt existerade vid denna tid, varför uppgiften får tolkas mer som en etnografisk än en politisk bestämning: blekingarna orienterade sig norrut mot småländerna och öarna. Det dröjde innan de

(52 av 368 ord)

Medverkande

  • Bengt Ankarloo
  • Gunnar Ternhag
  • Hans Ponnert
  • Inga Söderman
  • Jan Bergström
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Johnny Karlsson
  • Klas-Göran Selinge
  • Olle G. Olsson
  • Sidney Grahn
  • Sven Benson
  • Ulf Gärdenfors
  • Ulf Wiman

Litteraturanvisning

Allmänt:
Svenska Turistföreningens årsskrift 1971;
Blekingeboken (utkommer årligen sedan 1923);
G. Ottervik, Litteratur om Blekinge: En bibliografisk översikt (1941);
J. Rosén, Det gamla gränslandet: En bok om Blekinge (1942);
M. Sjöbeck, Bleking: En landskaplig orientering (1950).
Naturlandskap och kulturlandskap:
Blekinges Natur (utkommer årligen sedan 1969);
H. Wachtmeister & K. Curry-Lindahl (utgivare), Natur i Blekinge (1957).
Dialekter:
S. Benson, ”Blekingemålens ställning”, Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift 1966.
Ortnamn:
B. Pamp, Ortnamnen i Sverige (5:e upplagan 1988).
Folkkultur:
Länsstyrelsen Blekinge län (utgivare), Sevärt i Blekinge: Vägvisare till kulturen 1983;
S. Björnsson, Blekinge: En studie av det blekingska kulturlandskapet (1946);
M. Rosén, Hasslöborna: En livsform i förändring (1987);
H. Villgrund, Blekingskt bygdemåleri och dess mästare (1951).
Litteratur:
N.E. Frinnman (utgivare), Blekinge i litteraturen 1–2 (1976–88).
Historia:
L. Stenholm, Ränderna går aldrig ur: En bebyggelsehistorisk studie av Blekinges dansktid (1986);
A. Wirén, Uppbrott från örtagård: Utvandring från Blekinge till och med år 1870 (1975).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Blekinge. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/blekinge