bondeuppror, väpnade revolter från bondebefolkningen mot olika former av förtryck från makthavarnas sida. I förindustriell tid, när den agrara hushållningen var samhällets bas, var i skilda kulturer en mobilisering av bondemassorna ofta en förutsättning för politiska maktskiften, men vanligen utnyttjades massorna för syften som mera långsiktigt stred mot deras egna intressen. Verkligt genuina och spontana bondeuppror, som satte böndernas egna intressen i centrum, var visserligen talrikt förekommande men ofta lokalt begränsade. De kuvades utan större problem av makthavarna, vare sig

(80 av 1103 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Lars-Olof Larsson

Litteraturanvisning

P. Blickle (utgivare), Resistance, Representation and Community (1997);
J. Davies, ”Toward a Theory of Revolution”, American Sociological Review 1966;
D. Harrison, Uppror och allianser (1997);
B. Scocozza, Klassekampen i Danmarks historie: Feodalismen (1976);
L. Stone, ”Theories of Revolution”, World Politics 1966;
E. Österberg, ”Agrarekonomisk utveckling, ägostrukturer och sociala oroligheter: De nordiska länderna 1360–1600”, Scandia 1979.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, bondeuppror. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bondeuppror