danska, nationalspråk i Danmark och modersmål för flertalet danska medborgare, drygt 5,2 miljoner (2022). I Sydslesvig söder om gränsen till Tyskland har dessutom uppemot 60 000 personer danska som sitt andra eller första

(33 av 216 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Danskan – ett nordiskt språk

Danskan är ett av de nordiska språken. I denna språkgrupp står dagens danska

(13 av 81 ord)

Riksspråk, regionalspråk, dialekter

I sin skrivna form har det danska språket varit tämligen enhetligt sedan mitten av 1500-talet. I dagens Danmark talar de flesta danskar ett riksspråk som etablerades och spred sig framför allt under 1800-talet och 1900-talet. Ofta

(36 av 245 ord)

Uttal och stavning

(1 av 1 ord)

Vokaler

Danskans vokaler skiljer sig fonetiskt i olika avseenden från svenskans.

Bokstaven a uttalas på flera olika sätt. Det långa uttalet är ä-liknande som

(23 av 163 ord)

Konsonanter

Bokstäver och bokstavskombinationer som stj, skj, sk, kj, tj och k uttalas som de skrivs: stjæle, skjorte, ske, kjole, tjene, købe. Också dj, gj och g (i ords början) uttalas enligt skriften: djævel, gjort, give. Även sj kan låta som det skrivs, men uttalas av många som

(47 av 331 ord)

Prosodi

Till skillnad från svenskan och norskan har danskan inte tonaccenterna accent 1 och 2 (grav och akut). I stället uttalas vissa ord (i

(23 av 154 ord)

Ordböjning och syntax

Den viktigaste skillnaden mellan dansk och svensk böjning är att danskan inte har annan vokal än -e i böjningsändelser: brede (jämför svenska breda), kirker (jämför svenska kyrkor), sovet (jämför svenska sovit).

Danskans böjningssystem liknar annars i hög grad svenskans. Substantiven böjs i numerus, species och kasus enligt samma

(48 av 337 ord)

Ordförråd

Svenskans och danskans ordförråd visar stor överensstämmelse sinsemellan. I en dansk text kan upp till 90 % av de löpande orden vara någorlunda lätt igenkännbara för en svensk utan särskild kännedom om danska, medan motsvarande andel är betydligt lägre i en engelsk eller

(43 av 290 ord)

Språkhistoria

(1 av 1 ord)

Danska under vikingatiden

Fram till ca 800 brukar man anta att ett enhetligt språk, urnordiskan, talades i nuvarande Danmark, Sverige och Norge. De förändringar som ägde rum dessförinnan förmodas vara gemensamma för hela området.

Med vikingatiden utvecklades dialektskillnader

(35 av 248 ord)

Medeltida danska

Under tidig medeltid (1100–1350) skapades ett danskt skriftspråk. Med kristendomen kom det latinska alfabetet (väsentligen i dess västeuropeiska form, den karolingiska minuskelskriften). De äldsta bevarade handskrifterna är på latin (t.ex. Necrologium Lundense från 1100-talet), men i dessa ger personnamn och ortnamn upplysningar också om tidens danska (t.ex. ljudskicket). De äldsta danskspråkiga handskrifterna (från och med slutet av 1200-talet) innehåller landskapslagar och religiös

(62 av 437 ord)

1500- och 1600-talen

Reformationen och boktryckarkonsten fick stor betydelse för dansk språkhistoria. Under 1500-talet etablerades ett skrivet danskt riksspråk. Kristian III:s danska bibel trycktes 1550. Viktig för riksspråkets fortsatta öden blev också Danske Lov (1683), Danmarks första riksgiltiga lag, skriven med en konsekvent och framsynt ortografi.

(43 av 314 ord)

1700- och 1800-talen

Portalfiguren i 1700-talets danska litteratur är norrmannen Ludvig Holberg, som med sitt inflytelserika författarskap, främst komedierna, demonstrerade att danskan dög som ett första rangens kulturspråk. Under denna period spelade tyskan efter hand ut sin roll som offentligt språk och överklasspråk i Danmark. Också latinet

(44 av 309 ord)

Den moderna tidens danska

Språkutvecklingen i Danmark under 1900-talet är i många avseenden lik den i Sverige. I skriftspråket har den latinpräglade syntaxen vikit, och en enklare, mer talspråksliknande satsbyggnad

(26 av 176 ord)

Medverkande

  • Mikael Parkvall
  • Ulf Teleman

Litteraturanvisning

Den danske ordbok, utgiven av Det Danske Sprog- og Litteraturselskab (2003–05);
Ordbog over det danske Sprog (ODS) 1–28 (1919–56);
Retskrivningsordbogen, utgiven av Dansk Sprognævn (3:e utgivare 2002);
L. Brink m.fl., Den store danske udtaleordbog (1991);
L. Brink & J. Lund, Dansk Rigsmål (1975);
P. Diderichsen, Elementær Dansk Grammatik (5:e upplagan 1971);
E. Hansen & L. Heltoft, Grammatik over det danske sprog (2010);
E. Haugen, The Scandinavian Languages (1976);
Kjeld Kristensen, Dansk for svenskere (1986);
J. Lund, Sprog og språkbrug i dag: 6 kapitler om det danske sprog i det 20. århundrede (1982);
K. Mikkelsen, Dansk Ordføjningslære med sproghistoriske tillæg (1911; nytryck med register 1975);
B. Molde, Dansk–svensk ordbok (3:e rev. upplaga 1980);
The Nordic Languages: An International Handbook of the History of the North Germanic Languages 1–2 (2002–05);
V. Palmgren Munch-Petersen & E. Hartmann, Svensk–Dansk Ordbog (1954);
P. Skautrup, Det danske Sprogs Historie 1–4 & reg. (1944–70).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, danska. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/danska