elaʹst (latin elaʹsticus, modern bildning till grekiska elastoʹs ’tänjbar’, ’uthamrad’, till elaʹō, elauʹnō ’slå’, ’smida’), material med snabb och stor elastisk töjbarhet (minst 2 men oftast 5–10 gånger ursprunglig längd) samt snabb och nästan fullständig återhämtningsförmåga.

Elaster består liksom plaster, fibrer, lim, färg och lack av polymerer, dvs. ämnen med kedjeformiga molekyler, samt tillsatser av olika slag. Elasternas s.k. gummielasticitet beror på att molekylerna dels är mycket rörliga, dels är glest tvärbundna.

Elasterna indelas i gummi och termoelaster. Termoelasternas kedjemolekyler

(80 av 571 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Björn Terselius

Litteraturanvisning

S. Brennert, Materiallära ( 1989).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, elast. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/elast