elektromagnetism, läran om sambandet mellan elektricitet och magnetism, en gren av fysiken som grundlades av Ørsted, Ampère, Faraday och Maxwell.

Elektricitet och magnetism, som tidigare betraktats som separata företeelser, beskrivs i elektromagnetismen som yttringar av samma fenomen. Detta blir särskilt tydligt i den speciella relativitetsteorin, som historiskt har sina rötter i elektromagnetismen. Enligt relativitetsteorin är uppdelningen i elektriska och magnetiska fält en effekt av observatörens rörelsetillstånd. Det som

(68 av 479 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Ture Eriksson

Litteraturanvisning

M. Abraham & R. Becker, The Classical Theory of Electricity and Magnetism 1932);
R.P. Feynman m.fl., The Feynman Lectures on Physics ( 1959);
E. Segrè, From Falling Bodies to Radio Waves ( 1984).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, elektromagnetism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/elektromagnetism