Asplund, Erik Gunnar, född 22 september 1885, död 20 oktober 1940, arkitekt, professor vid Tekniska högskolan i Stockholm från 1931. Asplund var mellankrigstidens ledande arkitekt i Sverige, betydande också för utvecklingen i övriga nordiska länder. Han var mer konstnärsarkitekt än stor nydanare, en känslig uttolkare av det föränderliga samhället i former som uttryckte kulturell kontinuitet. Sitt mästerskap utvecklade han särskilt i den känsliga behandlingen av rums- och ljusförhållanden. Han utförde drygt 40

(72 av 514 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Karin Winter

Litteraturanvisning

Arkitekturmuseets årsbok 1985;
P. Blundell Jones, Gunnar Asplund (engelska, 2005);
C. Caldenby & O. Hultin, Asplund ( 1985);
G. Holmdahl m.fl. (utgivare), Gunnar Asplund arkitekt ( 1943, nyutgåva 1981).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Gunnar Asplund. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gunnar-asplund