kristendom, den religion som utgår från Jesus av Nasaret, av sina

(11 av 41 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historia

Kristendomen präglades från början av den judiska miljö där den framträdde.

(11 av 74 ord)

Den tidiga kyrkan

Urförsamlingen i Jerusalem bestod av såväl arameisk- som grekisktalande judar. De grekisktalande skall tidigt ha fått ett centrum i det syriska Antiochia. Här började de kalla sig kristna (christianoi) och upptog också icke-judar i gemenskapen. Kristendomen fick snart en grekisk språkdräkt; hela Nya testamentet är skrivet på grekiska.

Också Paulus mission riktade sig till icke-judar, ”hedningar”. Vid apostlamötet i Jerusalem år 49 accepterade urförsamlingen under ledning av Jakob, ”Herrens broder”, att hedningar skulle kunna upptas utan att omskäras och utan

(80 av 601 ord)

Medeltiden

I öst fanns en stark kejsarmakt och en decentraliserad kyrka; i väst rådde (efter det västromerska rikets undergång 476) politiskt kaos, medan kyrkan samlades kring påven i Rom. Denna strukturskillnad bidrog till att öst- och västkyrkan gick skilda vägar. Den västliga teologin fick sin särskilda prägel när Augustinus blev ledande teolog.

400-talets teologiska strider (koncentrerade kring kyrkomötena i Efesos

(59 av 421 ord)

Nya tiden

Medeltidens slut markerades av flera dramatiska händelser. Konstantinopels fall och turkarnas erövring av hela Balkanhalvön innebar att östkyrkan till stor del hamnade under islamiskt styre. Metropoliten av Moskva framträdde nu som Konstantinopels arvtagare och antog 1589 titeln patriark. Vasco da Gama och Columbus öppnade vägarna inte bara för europeisk kolonisation utan också för kristen mission.

I Europa innebar reformationen dramatiska förändringar i den kristna kyrkans förhållanden. Vad som från början var tänkt som en inomkyrklig reformrörelse ledde till djupgående splittring,

(80 av 720 ord)

Läroutveckling

När urkyrkan gradvis utskildes från judendomen utformades en kristen lära, som

(11 av 39 ord)

Källor

De äldsta skrivna källorna till den kristna lärobildningen utgör delar av Paulus brev, bevarade i Nya Testamentet. I evangelierna och övriga nytestamentliga skrifter möter andra (och delvis svårförenliga) försök att klargöra Kristustron och formulera läromässiga sammanfattningar. De kristna accepterade den judiska bekännelsen till en enda Gud

(46 av 323 ord)

Troslärans karaktär

Den läromässiga delen av religionen spelar en viktig roll för kristna människor, men läran kan aldrig på ett entydigt och uttömmande sätt beskriva den gudomliga verklighet

(26 av 180 ord)

Uppenbarelse

Grunden för den kristna läroutvecklingen är övertygelsen om att Gud har givit sig till känna för oss människor – uppenbarat sig. Tydligast har han givit sig till känna genom Jesus Kristus. Kristus ger en bild av hur Gud verkligen är, och han har avgörande betydelse för gemenskapen mellan människan och Gud. Det innebär också att den religiösa tradition som Jesus tillhörde, den

(62 av 436 ord)

Gudsbild

Kristen gudsuppfattning bygger vidare på den judiska gudsbilden, enligt vilken Gud är världens skapare, som har omsorg om skapelsen och som ger människorna levnadsregler, lagen. Vad som tidigt skiljer ut kristen lära från judendomen är tron på Kristi gudomlighet, tolkningen av hans död och utvecklingen av den därmed sammanhängande treenighetsläran. Diskussioner om treenighetsläran och om det rätta sättet att beskriva Kristus och hans verk, kristologin, utgör

(66 av 465 ord)

Människosyn och etik

Enligt traditionellt teologiskt uttryckssätt är människan Guds avbild (latin imago Dei), vilket innebär att var och en har en egen värdighet oberoende av yttre omständigheter. När den tidiga kyrkans teologer skulle utlägga läran om människans unika ställning tog de hjälp främst av den platonska filosofin. Härigenom kom det platonska själsbegreppet att övertas av kristendomen. Människan ses som en varelse med en odödlig, oändligt värdefull själ. Även gudslikheten har knutits till själen. Sammanhängande med detta är att läran efter hand kom

(80 av 898 ord)

Frälsningslära

Genom Kristi verk kan den skadade människan bli räddad, och det av Gud avsedda tillståndet blir då förverkligat. Detta är grundtanken i kristen frälsningslära. Den närmare innebörden och förståelsen av läran har diskuterats utförligt alltsedan den tidiga kyrkan; se frälsning.

Kyrkofadern Irenaeus (död vid början av 200-talet) är en tidig representant för en profilerad frälsningslära. Kristus är den bild efter vilken människan skapats, och människans bestämmelse är att växa och utvecklas till Kristuslikhet. Men detta hindras av att människan blivit

(80 av 619 ord)

Läran om de yttersta tingen

Det är en gemensam kristen uppfattning att det finns ett liv efter döden (se evigt liv) och att detta liv påverkas av hur vi har levt i världen. Det är också en självklar teologisk insikt att vi

(37 av 263 ord)

Kyrka och sakrament

Ett centralt motiv i Jesu förkunnelse sådan som den möter i evangelierna är idén om Guds rike. Guds rike tar glimtvis gestalt runt Jesus; detta har också en fortsättning, som lärjungarna skall ta ansvar för (Matteusevangeliet 28:16–20). Den fortsatta manifestationen av gudsriket är kyrkan uppfattad som en religiös storhet; se kyrka (Kyrkan som trosföremål). Snart uppstod en spänning i kyrkans förhållande

(61 av 434 ord)

Medverkande

  • Anders Jeffner
  • Per Beskow

Litteraturanvisning

Historia:
Torben Christensen & Sven Göransson, Kyrkohistoria 1–3 ( 1969–76);
Torben Christensen m.fl., Kirkehistorisk Bibliografi ( 1979);
J. McManners (utgivare), The Oxford Illustrated History of Christianity ( 1990).
Översikter över läroutvecklingen:
E. Gebremedhin, Arvet från kyrkofäderna ( 1992);
B. Hägglund, Teologins historia (5:e upplagan 1981);
J. Macquarrie, Twentieth-century Religious Thought (4:e upplagan 1988);
B. Nylund, Teologi genom seklerna ( 1971).
Lärotraditionens förhållande till nutiden:
Believing in the Church, A Report by the Doctrine Commission of the Church of England ( 1981); Lumen gentium, Andra Vatikankonciliets dogmatiska konstitution om kyrkan (svensk översättning, 3:e upplagan 1988);
B. Gerhardsson & P.E. Persson, Kyrkans bekännelsefråga ( 1985);
M. Wiles, The Remaking of Christian Doctrine ( 1974).
Introduktioner till den kristna läran:
G. Aulén, Dramat och symbolerna ( 1965);
A. Jeffner, Vägar till teologi ( 1981);
W. Kasper, Introduktion till den kristna tron ( 1981).
Översiktliga framställningar av den kristna läran:
P. Beskow m.fl. Den kristna kyrkan: Från apostlarna till renässansen ( 1995);
P. Brand (utgivare), Den hollandske katekismus for voksne (dansk översättning 1970; romersk-katolsk);
Niels H. Gregersen (utgivare), Fragmenter af et spejl ( 1992);
J. Hemberg m.fl., Människan och Gud ( 1982);
W. Jentsch (utgivare), Evangelischer Erwachsenenkatechismus (2:a upplagan 1975); Katolska kyrkans katekes ( 1992, svensk översättning 1996);
J. Meyendorff, Bysantinsk teologi (svensk översättning 1995);
G. Wingren, Credo ( 1974). Se även litteraturanvisningar till artiklar om tongivande teologer som Karl Barth, Anders Nygren, Karl Rahner och Paul Tillich.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kristendom. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kristendom