marxism, samlingsbenämning på alla de riktningar och rörelser som hävdat och hävdar släktskap med Karl Marx verk och teorier. Eftersom mycket i det som kallas marxism saknar grund hos Marx, är det viktigt att skilja mellan det i snäv mening marxska tankegodset och den vidare marxistiska idévärlden.

Redan på 1840-talet talade den tyske revolutionären Wilhelm Weitling hånfullt om Marxanhängare som ”marxianer”. Kring 1870 använde Michail Bakunin beteckningen ”marxister” om gruppen kring Marx. Det var avsett som ett spenamn, men mot

(80 av 959 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Marxistisk ekonomi

Marxistisk ekonomi är ingen enhetlig ekonomisk teori utan består av olika ekonomiska bidrag som anknyter till Marx teorier. Utmärkande för marxistiska ekonomer är att de uppfattar

(26 av 180 ord)

Medverkande

  • Jan Otto Andersson
  • Sven-Eric Liedman

Litteraturanvisning

L. Kołakowski, Main Currents of Marxism: The founders, the golden age, the breakdown ( 2005);
H. Lind, Nationalekonomi i Marx anda ( 1992);
J. Lönnroth, Politisk ekonomi: Svenska och internationella tanketraditioner ( 2:a upplagan 1996);
D. McLellan, Marxism after Marx: An introduction ( 3:e upplagan 1998);
P. Vranicki, Geschichte des Marxismus 1–2 ( 1972–74).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, marxism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/marxism