matspjälkning
matspjälkning, matsmältning , digestion, sönderdelning av näring till beståndsdelar som tas upp
(12 av 19 ord)Matspjälkning hos människan
Hos människan sker nedbrytningen av födans innehåll i matspjälkningskanalen, dvs. munhålan,
(11 av 34 ord)Spjälkning av födans beståndsdelar
Komponenterna i födan delas biokemiskt in i kolhydrater (sockerarter), lipider (fettämnen) och proteiner. Alla förekommer till övervägande del som komplexa molekyler som inte kan tas upp (absorberas) från tarmkanalen, utan först måste brytas ned på kemisk väg (hydrolys). De enzymer som styr och möjliggör denna nedbrytning tillsätts till födan på olika nivåer i matspjälkningskanalen.
(55 av 399 ord)
Slutresultatet av den enzymatiska spjälkningen
Slutresultatet av den enzymatiska spjälkningen av födan i munnen och mag–tarmkanalen blir relativt små, enkla och, i de flesta
(19 av 135 ord)Reglering av matspjälkningen
Matspjälkningskanalens funktion styrs av nerver och hormoner. Åsynen och lukten av mat påverkar sekretionen av saliv och magsaft via vagusnerven. När födan nått magsäcken stimuleras sekretionen av saltsyra och pepsinogen genom frigörandet av hormonet gastrin. När det sura magsäcksinnehållet kommit in i tolvfingertarmen frisätts, från dess slemhinna till blodet,
(49 av 349 ord)Matspjälkning hos andra djur
Många encelliga organismer, t.ex. amöbor, tar upp näringspartiklar i cellen genom att blåsor avsnörs från cellmembranet (endocytos), ibland även med hjälp av cilier i en cellmun. Lösta ämnen tas upp också genom diffusion. Kemisk spjälkning sker i membranblåsor (näringsvakuoler) efter förening med lysosomer inuti cellen. Lysosomer är blåsor innehållande enzymer som bryter ned stora molekyler.
Djur har i regel matspjälkningskanal. Den har olika utformning hos olika djurgrupper men inkluderar alltid avsnitt
(71 av 505 ord)Matspjälkningsenzymer
Hos många djur produceras spjälkande enzymer av mer eller mindre förgrenade utbuktningar från matspjälkningskanalen. Ett exempel är kräftdjurens hepatopankreas (mittarmskörtel), som till sin
(23 av 163 ord)Svårsmälta ämnen
Många djur har utvecklat en förmåga att spjälka motståndkraftiga molekyler, t.ex. keratin (hornämne; bl.a. i ryggradsdjurshudens hornlager, hår, fjädrar, klor och naglar), elastin (i bindväv hos nästan alla ryggradsdjur), kitin (bl.a. i det yttre skelettet hos leddjur och i cellväggar hos de flesta bakterier och svampar), vaxer (bl.a. i djurplankton) och cellulosa (bl.a. i cellväggar hos växter). Cellulosa och kitin är de vanligast förekommande polysackariderna på jorden och vaxer upptar en stor del av biomassan i havet.
Keratin kan endast
(80 av 606 ord)