mellankrigstiden, benämning på perioden från slutet av första världskriget i november 1918 till utbrottet av andra världskriget i september 1939. Mellankrigstiden har liknats vid en närmast ständigt pågående

(28 av 197 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Arvet efter Parisfrederna

Så som frederna i Paris kom att utformas bar de på fröet till kommande motsättningar. Centralmakterna (Tyskland med bundsförvanter) hade inga representanter i något beslutande organ under fredskonferensen i Versailles. Vidare var det i stort sett bara den brittiske premiärministern David Lloyd George som förespråkade moderation i behandlingen av Tyskland, men hans linje vann inget större gehör. I stället genomdrev den franske ministerpresidenten Georges Clemenceau mycket hårda fredsvillkor för Tysklands del, inklusive territoriella avträdelser, föreskrifter om en kraftig bantning av

(80 av 893 ord)

Nationernas förbund och fredsfrågan

I samtliga fredsfördrag som följde på första världskriget fanns en paragraf enligt vilken parterna bekräftade stadgarna till den nya världsorganisationen Nationernas förbund. Det var dock inte alla stater

(28 av 199 ord)

Ekonomiska upp- och nedgångar

En förutsättning för avspänningspolitiken under 1920-talets andra hälft var en stabilisering av de ansträngda efterkrigsekonomierna, främst den tyska. För att bryta den negativa trenden utarbetades på amerikanskt initiativ 1924 Dawesplanen, vilken syftade till att stabilisera den tyska ekonomin så att landets betalningsförmåga ökade. Genom att tyska avbetalningar på krigsskadeståndet då skulle komma Frankrike och Storbritannien till godo skulle dessa länder i sin tur kunna betala av sina skulder till USA.

Tack vare stora utlandslån kom ekonomin åter i gång i

(80 av 832 ord)

En ny giv

Frågan var hur man skulle hantera den uppkomna situationen. Under 1920-talet var den dominerande uppfattningen att arbetslöshetsunderstödet måste ligga långt under lönenivån. Det var en av de utgifter som

(29 av 205 ord)

Diktaturernas era

Många av mellankrigstidens politiska system var instabila, vilket öppnade vägen för diktaturer. ”Proletariatets diktatur” proklamerades redan 1917 efter den bolsjevikiska statskuppen i Ryssland. Béla Kun sökte i Ungern 1919 att gå i Lenins revolutionära fotspår, men störtades efter endast 133 dagar. Det korta försöket att överföra produktionsmedlen till staten följdes där av en kortlivad socialdemokratisk ministär. Den avlöstes i sin tur av amiral Miklós

(64 av 451 ord)

Molnen hopar sig

Den avspänning som hade rått under 1920-talets andra hälft avlöstes i allt högre grad av aggression under 1930-talet. Nazityskland sade upp Locarnoavtalet 1936 med motiveringen att Frankrike och Sovjetunionen ingått en biståndspakt året dessförinnan. De hade, hävdade Hitler, därmed försökt inringa Tyskland, vilket löste landet från dess tidigare ingångna överenskommelse att inte utvidga sitt territorium.

Inte heller Nationernas förbund klarade av att hantera den ökande spänningen. Tyskland lämnade NF 1933, i likhet med Japan. Sovjetunionen tilläts inte bli medlem förrän

(80 av 894 ord)

Medverkande

  • Ulf Zander

Litteraturanvisning

I.T. Berend, Decades of Crises: Central and Eastern Europe Before World War II (1998);
E.H. Carr, The Twenty Years’ Crises (2001);
M. Engman (utgivare), När imperier faller (1994);
J.K. Galbraith, Den stora börskraschen (svensk översättning 1997);
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet (1995);
M. Kitchen, Europe Between the Wars (1988);
S.J. Lee, The European Dictatorships 1918–1945 (1987);
A. Polonsky, The Little Dictators: The History of Eastern Europe since 1918 (1975);
Henning Poulsen, ”Från krig till krig”, Bra Böckers Världshistoria 13 (1982).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, mellankrigstiden. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mellankrigstiden