Moderata samlingspartiet, Moderaterna, M, politiskt parti, grundat 1904 under namnet Allmänna valmansförbundetModerata samlingspartiet fick sitt nuvarande namn 1969 efter att ha hetat Högern

(24 av 172 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Organisation

Moderata samlingspartiets lokala partiföreningar och kvinnoföreningar ingår i läns- eller storstadsförbund (21 stycken), vilka

(14 av 97 ord)

Väljare

Partiets starkaste fästen har länge varit storstäderna, där det sedan 1980-talet ofta

(12 av 82 ord)

Press

Några formella bindningar mellan Moderaterna och den moderata pressen finns inte;

(11 av 71 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Tidig historia

I början av 1900-talet dominerade rösträttsfrågan och försvarsfrågan, medan de ekonomiska frågorna ännu spelade en jämförelsevis undanskymd roll. Den konservativa politiken formades i ett växelspel mellan tre dominerande intressegrupperingar: jordbrukarna, ämbetsmännen och näringslivet.

Allmänna valmansförbundet

(35 av 248 ord)

Ökad tonvikt vid de makroekonomiska frågorna

Regeringsprogrammet från 1928 (Arvid Lindman) flyttade fram de liberala positionerna i den ekonomiska politiken. Högern hade samma år i det så kallade kosackvalet framträtt som den främsta försvararen av marknadshushållningen mot de socialdemokratiska attackerna.

Trettiotalsdepressionen, krisuppgörelsen

(36 av 251 ord)

Partiet lockar till sig medelklassen

I slutet av 1940-talet gjorde de yngre, anförda av Jarl Hjalmarson, ett förnyat försök att få socialpolitiken högst på dagordningen, dock utan resultat. Under Hjalmarsons ordförandeskap (1950–61) fick i stället skattefrågorna en mer central roll än tidigare. Genom krav på lägre skatter och ägardemokrati skulle medelklassen förmås att stödja partiet. Andra centrala frågor under det första efterkrigsdecenniet var

(58 av 408 ord)

Tydlig förespråkare för det borgerliga alternativet

Genom en effektiv opinionsbildning, med målet att vara den ledande opponenten mot socialdemokratin och den tydligaste förespråkaren för det borgerliga alternativet, ryckte Moderaterna åt sig initiativet på den borgerliga

(29 av 203 ord)

Carl Bildt bildar regering

Inför valet 1991 slöt Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna en politisk allians, ”Ny start för Sverige”. Efter den borgerliga valsegern, som

(21 av 144 ord)

Alliansen övertar regeringsmakten

I valet 2002 gick partiet kraftigt tillbaka och tappade 7,6 procentenheter. Valnederlaget ledde till att en kraftig intern kritik riktades mot den sittande partiledningen. 2003 efterträdde Fredrik Reinfeldt Lundgren som partiordförande. Under Reinfeldt omprövade partiet sin politik och under etiketten ”nya moderaterna” närmade man sig den politiska mittfåran.

Inför valet 2006 formade partiet, tillsammans med de

(56 av 384 ord)

Borgerlig splittring och samverkan

Partiledarbytet ledde dock inte till någon ny stor valframgång. I stället backade Moderaterna i valet 2018 till 19,8 procent av rösterna, partiets näst sämsta resultat sedan 1976. Allianspartierna fick tillsammans ett mandat mindre än de tre rödgröna partierna, vilket innebar att frågan om hur man skulle förhålla sig till Sverigedemokraterna fick förnyad aktualitet. Anna Kinberg Batra

(56 av 397 ord)

Internationella samarbeten

Moderaterna är medlem i International Democrat Union (IDU) och European Democrat

(11 av 63 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Frans af Schmidt
  • Fredrik Melander
  • Marja Lemne
  • Olof Ehrencrona

Litteraturanvisning

Är konservatismen död? En artikelserie ur Svenska Dagbladet (1984);
P. Albinsson, Skiftningar i blått (1986);
J. Hylén, Fosterlandet främst?: Konservatism och liberalism inom högerpartiet 1904–1985 (1991);
G. Lindskog, Med Högern för Sveriges framtid (1954);
S.-B. Ljunggren, Folkhemskapitalismen: Högerns programutveckling under efterkrigstiden (1992);
L. Lundahl, I moralens, produktionens och det sunda förnuftets namn (1989);
T. Möller (utgivare), Framtidens idéer: Sju studier om moderaternas historia (1990);
Å. Sundell, Den svenska högerns assimilering av ekonomisk liberalism (1989);
R. Torstendahl, Mellan nykonservatism och liberalism (1969).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Moderata samlingspartiet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/moderata-samlingspartiet