Nederländerna
Nederländerna, stat i Nordvästeuropa; 41 860 km2, 17,9 miljoner invånare (2023). Nederländerna ligger vid Nordsjön och gränsar i
(18 av 125 ord)Inledning
Större delen av Nederländerna är ett lågt liggande slättland. Endast i gränsområdet till Ardennerna längst i sydöst är terrängen högre och kullig. Ungefär hälften av ytan
(26 av 183 ord)Administrativ indelning
Nederländerna indelat i tolv provinser: Varje provins har en folkvald församling,
(11 av 21 ord)Natur
Terrängformer och berggrund
Större delen av Nederländerna är ett lågt liggande slättland, täckt av tjocka lager lösa jordarter. Endast i gränsområdet till Ardennerna längst i sydöst är terrängen högre och kullig med en
(30 av 214 ord)Klimat
Nederländerna har ett varmtempererat, fuktigt klimat med mild vinter och sval sommar, främst till följd
(15 av 103 ord)Växt- och djurliv
Trots att Nederländerna hör till världens mest tättbefolkade länder finns en överraskande rik natur. Naturen ses som en ovärderlig resurs för människor, av vilka majoriteten bor i städerna, och samhället satsar därför stora resurser på dess bevarande. Nederländarna har satsat stort på nytänkande inom naturvården, inklusive återskapande av värdefull natur. Dessutom har man tagit väl vara på den lilla natur som finns kvar och avsatt många nationalparker och reservat.
Landets består av fyra geografiska delar: utmed nordsjökusten i väster och
(80 av 862 ord)Naturskydd
År 2012 var ca 12 % av landarealen och 22 % av havsarealen
(13 av 32 ord)Befolkning
Nederländerna är ett av världens mest tättbefolkade stat; 2020 var befolkningstätheten 418 invånare per km2. De regionala skillnaderna är emellertid
(20 av 147 ord)Språk
Det officiella språket är nederländska, ofta men oegentligt kallat holländska. Ca
(11 av 30 ord)Religion
Nederländerna kristnades på 600-talet genom irisk, anglosaxisk och frankisk mission. Reformationen nådde landet särskilt i sin kalvinska form. Under frihetskriget försökte hertigen av Alba år 1567 undertrycka protestantiska rörelser, vilket mötte
(31 av 218 ord)Utbildning
Skolplikt och skoldifferentiering efter social bakgrund blev etablerade genom utbildningslagarna 1801 och 1806. Staten finansierade offentliga skolor, medan de privata var beroende av enskilda medel. Kyrkosamfunden fick 1857 rätt att inom vissa ramar anordna utbildning. De privata, merendels kristna skolorna var
(41 av 287 ord)Sociala förhållanden
Socialförsäkringssystemet och sjukvården är mycket väl utbyggda. De offentliga socialförsäkringarna omfattar folkpension, änke- och barnpension, handikappension, sjuk- och arbetslöshetsförsäkring, barnbidrag, arbetsskadeförsäkring m.m. Folkpension utbetalas till
(25 av 175 ord)Mynt
Sedan självständigheten 1581 har Nederländerna som viktigaste guldmynt givit ut dukater, som med sin stående riddare
(16 av 112 ord)Näringsliv och ekonomi
Nederländerna är ett litet land med få naturresurser men med fördelaktigt geografiskt läge i centrum av Västeuropa vid mynningen av
(20 av 140 ord)Jordbruk
Omkring 57 procent av landets yta är brukbar jord. Nederländernas jordbruk präglas i hög grad av handelns stora betydelse. Jordbruksprodukter svarar för 15 procent av det totala exportvärdet, vilket
(29 av 201 ord)Fiske
2010 var den nederländska fiskeflottans totalfångst 389 000 ton. Samma år odlades 67 000
(14 av 82 ord)Råvarutillgångar och energiförsörjning
Nederländernas mineralindustri domineras av produktion av sand och grus, cement, råjärn, stål
(12 av 83 ord)Industri
Eftersom Nederländerna i stort saknar egna råvaror bygger industrin på omfattande handel med
(13 av 90 ord)Utrikeshandel
Nederländerna kan sägas vara helt beroende av importen av råvaror och exporten
(12 av 80 ord)Turism och gastronomi
Nederländerna besöks årligen av drygt 11 miljoner turister. Landet är känt främst för sina gamla städer och sitt omfattande kanalsystem. I huvudstaden Amsterdam finns de fyra berömda kanalerna Singel, Herengracht, Keizersgracht och Prinsengracht med bevarade äldre hus och husbåtar. I Amsterdam finns
(42 av 279 ord)Transporter
Nederländerna är i hög grad ett transportland. Hela 4 procent av Nederländernas yta utgörs av vägar och järnvägar.
Trots
(19 av 130 ord)Massmedier
I början av 1600-talet utkom de första nyhetsbladen i Nederländerna. Äldsta, ännu utkommande är Haarlems Dagblad (grundad 1656). De första dagliga tidningarna Algemeen Handelsblad (grundad 1828) och Nieuwe Rotterdamsche Courant (grundad 1844) är sedan 1970 sammanlagda till NRC Handelsblad. I slutet av 1800-talet startades flera
(45 av 315 ord)Bok- och förlagsväsen
Den nederländska bokmarknaden består av ett stort antal förlag; 2013 var de närmare 1 500, och av dem står ca 100 för närmare 95 % av antalet titlar. Sedan början av 2000-talet har trenden med fusioner och förvärv
(38 av 252 ord)Statsskick och politik
Statsskick
Nederländerna är sedan 1814 en konstitutionell monarki och har sedan 1848 ett parlamentariskt system. Med införandet av allmän rösträtt för män 1917 och för kvinnor 1922 blev landet också en demokrati.
Monarken, som är landets statschef, har i huvudsak ceremoniella maktbefogenheter. Kronan ärvs numera av monarkens äldsta barn oavsett kön. Sedan drottning Beatrix abdikerade 2013 regerar kung Willem-Alexander. Den reella makten i Nederländerna ligger sedan mitten av 1800-talet inte hos monarken utan hos parlamentet och den inför parlamentet ansvariga
(79 av 559 ord)Politik
Som en reaktion på ett sakta sjunkande väljarstöd förenades 1980 tre reformerta och katolska partier i ett gemensamt kristet parti, Christen-Demokratisch Appèl (CDA, 'Kristdemokratiskt upprop'). CDA – och dess föregångare – medverkade i alla regeringar mellan 1917 och 1994, ofta som dominerande parti och med ett väljarstöd omkring 30 procent. Även sedan dess har CDA vanligen ingått i regeringarna. I valen sedan 2010 har partiet fått 9–14 procent av rösterna, med undantag för 2023, då väljarstödet sjönk till 3,3 procent.
Nederländernas
(81 av 799 ord)Rättsväsen
De centrala delarna av rättsordningen är kodifierade i stora lagverk, varav
(11 av 71 ord)Försvar
Försvaret bygger på medlemskap i NATO sedan starten 1949 och uppgår (2008) till 46 000 man med 32 000
(19 av 115 ord)Litteratur, drama och teater
Den äldste kände nederländske författaren, Hendrik van Veldeke, levde i slutet av 1100-talet i Limburg, vilket numera delvis är belgiskt. Han skrev lyrik och nedtecknade legenden om Servatius, staden Maastrichts skyddshelgon, på medelnederländska. Även den tyska litteraturen gör anspråk på denne diktare, då han också på medelhögtyskt diktarspråk skrev riddarromanen ”Eneide” och därmed förmedlade den höviska romanens innehåll och formspråk till den tyska kulturkretsen. Från 1200-talet och fram till renässansen blomstrade den nederländska litteraturen främst i språkområdets södra delar, dvs.
(80 av 1376 ord)Film
Den första nederländska filmen gjordes 1895, samma år som bröderna Lumière visade sin Cinématograph. Till de tidiga filmpionjärerna hör Willy Mullens (1880–1952), Theo Frenkel (1871–1956), Caroline van Dommelen (1874–1957) och Maurits Binger (1868–1923). Internationellt ryktbar blev den nederländska filmen på 1920-talet genom dokumentärfilmaren Joris Ivens. Under 1930-talet var långfilmsproduktionen starkt begränsad, men till kända
(54 av 379 ord)Konst
Nederländsk konst innefattar den konst som tillkom i de sju provinser som motsvarar nuvarande Nederländerna. Förutsättningen för det nationella konstlivets blomstring under främst 1600-talet var frigörelsen från spanjorerna i det från 1572 utkämpade kriget, i förening med ekonomisk driftighet och en kalvinistisk arbetsmoral. I motsats till situationen i de katolska södra Nederländerna var konsten här förankrad i patricier- och medelklassen, med obetydligt undantag för ståthållarhovet i Haag. Borgerskapet blev i allt väsentligt bärare av en verklighetsinriktad konst som i stor
(80 av 894 ord)Konsthantverk
Den borgerliga trivsamhet som brukar förknippas med nederländsk interiörkonst utvecklades redan under gotiken. När renässansens klassiska ideal nådde landet omskapades formerna efter inhemsk tradition till en självständig stil, i första hand genom arkitekterna Cornelis Floris och Hans Vredeman de Vries, vilkas idéer spreds genom mönsterblad
(45 av 320 ord)Arkitektur
Nederländerna har med sitt läge varit utsatt för påverkan från många håll men har också utvecklat en egen arkitektonisk särart, som lämnat betydelsefulla bidrag till den internationella utvecklingen. Det nästan helt människoskapade landskapet med självständiga små städer har inneburit ett självklart behov av planering, men utan de starka centralmakternas monumentala drag.
Vattnet som transportväg var utgångspunkten för stadsbyggandet. De typiska nederländska husen är djupa och smala
(66 av 465 ord)Trädgårdskonst
Utvecklad i tät kontakt med omvärlden har trädgårdskonsten i Nederländerna varit särskilt framträdande på 1500-, 1600- och 1900-talen. Nederländernas medeltida trädgårdar utvecklades under inflytande från Burgund. De var tidstypiska med små slutna trädgårdsrum men kunde även rymma dammar, vingårdar
(39 av 275 ord)Musik
Klassisk musik
De tidigaste musikkällorna från det område Nederländerna i dag omfattar är några fragment av psalmer från tidig medeltid. Till medeltida musikodling hör också minnesången; en representant för denna var vid 1100-talets mitt Hendrik van Veldeke. Beträffande den senare medeltidens konstmusik, se nederländska skolorna. Från 1600-talets musikliv
(46 av 322 ord)Populärmusik
Den nederländska kabarémusiken fick betydelse för senare former av populärmusik. En pionjär var sångaren och kabaréartisten Jean-Louis Pisuisse (1880–1927). Han betraktas som upphovsman till kleinkunst, en blandning av fransk kabaré, tysk schlager och politiskt inriktad underhållning. Pisuisse myntade också benämningen levenslied, ett slags nederländsk motsvarighet till fransk chanson, som med sina sentimentala sånger om kärleken och livet blivit en livaktig
(60 av 426 ord)Dans
Nederländerna bevarar en skatt av folkdanser, såväl grupp- som pardanser. I östra och södra provinserna är folklore och danstraditioner knutna till skörd, djurmotiv
(23 av 160 ord)Folkkultur
Närheten till havet har präglat den nederländska folkkulturen. Den transoceana handeln medförde ett allmänt välstånd och en hög grad av urbanisering, som gjorde att högreståndskulturens modenyheter i fråga om kläder och möbler snabbt och allmänt accepterades också av lantbefolkningen. Denna övertog vidare sådana borgerliga vanor som att pryda
(48 av 341 ord)Förhistoria
Från framför allt yngre paleolitikum och mesolitikum är en mängd boplatser med rika redskapsinventarier kända. Åkerbruk introducerades i sydvästra Nederländerna med den
(22 av 152 ord)Historia
Det av belgier bebodda södra Nederländerna erövrades av Caesar 57 f.Kr., men gick i praktiken
(15 av 104 ord)De nederländska områdenas tidiga historia
Under Karl den store (768–814) expanderade det enade, kristna frankerväldet fram mot Elbe på de hedniska saxarnas bekostnad. Då frankerriket delades genom fördraget i Verdun 843 kom Nederländerna att tillhöra Lothar
(31 av 217 ord)Utvecklingen mot ett självständigt Nederländerna
Under 1400-talet samlades hela det nederländska området, som förutom Nederländerna innefattade dagens Belgien och Luxemburg, under burgundiskt styre. De burgundiska härskarna, Filip III (den gode) och Karl den djärve, måste emellertid utkämpa hårda strider mot de stora städernas borgerskap. Striderna resulterade 1465
(42 av 297 ord)Självständighetskampen
Städer i söder såsom Antwerpen, Brygge och Ieper hade biträtt unionen i Utrecht, och Akte van Verlating var avsedd att gälla hela det nederländska området. I praktiken ledde den militära utvecklingen till att spanjorerna befäste sin makt i de södra, ”belgiska” provinserna. De sju provinserna i norr (de så kallade Förenade Nederländerna), Holland, Zeeland, Utrecht, Overijssel, Geldern, Groningen och Friesland, bildade det självständiga Nederländerna, med senare tillägg av provinsen Drenthe.
Nederländerna var från början utsatt för ett dödligt hot från
(80 av 581 ord)Storhetstiden
Under perioden 1650–72 fanns det ingen ståthållare, utan Nederländerna styrdes av det högre borgerskapet, framför allt i Holland, och deras representanter, ”regenterna”. Borgarnas politiska ställning återspeglade en ekonomisk, social och kulturell utveckling. Nederländerna blev världens ledande handelsnation under frihetskriget. Den ursprungliga handeln med östersjöområdet, Frankrike och Iberiska halvön förblev mycket viktig, men dessutom lyckades nederländarna effektivt kringgå de spanska och portugisiska försöken att hålla Nederländerna utanför handeln med Indien och Fjärran Östern.
(72 av 511 ord)1700-talets stagnationsperiod
Vilhelm III dog barnlös 1702, och efter hans död återgick makten i Nederländerna till den högborgerliga oligarkin. Holland var fortfarande dominerande, och styret handhades av den holländske rådspensionären. Nu stagnerade emellertid Nederländerna ekonomiskt. Under personalunionen med England hade Vilhelm tenderat att gynna engelska intressen, inte minst i förhållande till den engelska flottan. Det var England (efter 1707 Storbritannien)
(58 av 414 ord)Nederländerna under 1800-talet
Efter Napoleon I:s fall insattes Vilhelm V:s son som regent, nu som kung Vilhelm I. För att skapa en barriär mot Frankrike sammanfördes Nederländerna 1814–15 med de södra delarna av det en gång samlade nederländska området, dagens Belgien och Luxemburg, till det förenade kungariket Nederländerna. Det visade sig emellertid att de cirka 350 år som gått
(56 av 383 ord)Världskrig och förlorat kolonialvälde
Statsledningen hade under 1800-talet strävat efter att hålla Nederländerna utanför internationella konflikter, och det lyckades för Nederländerna att förbli neutralt under första världskriget. Kriget innebar emellertid påfrestningar, och det förekom myterier i armén 1918. Politiskt sett fick kriget ett efterspel i en konflikt med Belgien, som ville komma i besittning av områdena vid Scheldemynningen och det holländska Limburg, i princip
(60 av 423 ord)Nederländerna under 2000-talet
Nederländerna var en av de ursprungliga undertecknarna av Romfördraget och inom ramen för EU har Nederländerna generellt sett engagerat sig för att stärka unionens maktställning i förhållande till de enskilda medlemsstaterna. År 2005 röstade dock medborgarna nej i en folkomröstning gällande godkännandet av EU:s konstitutionella fördrag, vilket innebar att detta först 2009 kunde antas som Lissabonfördraget. Landet har även kommit att inta en mer skeptisk inställning till EU:s fortsatta utvidgning och då framför allt till ett turkiskt medlemskap. År 2002
(80 av 612 ord)