påve (ytterst av likabetydande medeltidslatin paʹpa, i latin även med betydelsen ’pappa’), högste ledare för romersk-katolska kyrkan; ursprungligen en hederstitel för höga kyrkliga ledare – ännu i dag bär patriarken av Alexandria titeln påve. Påven i romersk-katolska kyrkan räknas som Petrus efterträdare och bär sedan medeltiden titeln vicarius

(48 av 339 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Påveval

Påven utses av konklaven som sammanträder i Sixtinska kapellet tidigast 15 och senast 20 dagar efter

(16 av 113 ord)

Medverkande

  • Frans af Schmidt
  • Per Beskow

Litteraturanvisning

J.N.D. Kelly, The Oxford Dictionary of Popes ( 1986);
B. Schimmelpfennig, The Papacy (engelsk översättning 1992).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, påve. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/påve