seismologi (av seismo- och -logi), gren av geofysiken som behandlar jordbävningar och elastiska vågors utbredning i jorden. Sedan installationen av mätinstrument på månen (1969) och Mars (1976) omfattar ämnet även studier av skalv på dessa himlakroppar.

En våg som alstras genom plötslig avlastning av elastisk spänning

(46 av 327 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historik

Efter matematikern Cauchys grundläggande arbeten 1822 om elasticitet påvisade matematikern Poisson 1829 kompressions- och skjuvvågor i fasta kroppar. Ytvågor förutsades 1887 av fysikern Lord Rayleigh. År 1900 identifierades för första

(30 av 213 ord)

Medverkande

  • Dattatray S. Parasnis
  • Ota Kulhánek

Litteraturanvisning

K.E. Bullen & B. Bolt, An Introduction to the Theory of Seismology ( 4:e upplagan 1985);
M. Båth, Introduktion till seismologin ( 1970).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, seismologi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/seismologi