Sydamerika
Sydamerika, världsdel omfattande den södra delen av dubbelkontinenten Amerika; 17,8 miljoner km
(12 av 81 ord)Natur
Landformer
Längs västsidan av Sydamerika reser sig Anderna, en fortsättning söderut av Kordiljärerna i Nordamerika. Liksom dessa består Anderna av ett komplex av flera parallella kedjor vilka på några ställen förenas i massiv. Kedjorna når i medeltal 4 000–5 000 m ö.h. Av topparna är Aconcagua (6 962 m ö.h.) högst. Kedjorna åtskiljs av dalgångar som Magdalenaflodens dalgång i norr och den stora nord–sydgående centraldalen
(64 av 421 ord)Berggrund och jordarter
Tre olika slags geologiska regioner kan urskiljas i Sydamerikas berggrund: kratoner, det vill säga gamla kontinentdelar som varit förhållandevis stabila och inte utsatts för bergskedjebildning eller omfattande deformation sedan proterozoikum (för mer än 570 miljoner år sedan); sedimentationsbassänger, det vill säga fördjupningar eller bäcken i jordskorpan där tjocka lagerföljder med sediment avsatts samt ett komplex med parallella bergskedjor, Anderna, utmed västkusten. Vulkanisk aktivitet under jura och krita (ca 208–65 miljoner år före nutid) har resulterat i omfattande platåbasalter, till exempel de
(81 av 726 ord)Jordmåner
Den nordöstra halvan av Sydamerika domineras av starkt vittrade och mycket gamla jordmåner (ferralsoler, acrisoler och lixisoler), belägna
(18 av 125 ord)Klimat
På grund av Sydamerikas stora utsträckning i nord–sydlig riktning varierar klimatet starkt. Mer än hälften av kontinenten har dock tropiskt klimat, detta som en följd av att den har sin största bredd utmed ekvatorn och strax söder därom. Bland faktorer som f.ö. påverkar de sydamerikanska klimatförhållandena är den speciella reliefen, i synnerhet Andernas höga och långa bergskedja i väster. Frånsett temperatursänkningen i Andernas högre nivåer avger luften hos de fuktiga västvindarna större delen av sin fuktighet i form av orografisk
(80 av 732 ord)Växtliv
Regnskogarna i norra Sydamerika är sannolikt jordens artrikaste ekosystem. Ecuador, med en yta ungefär som Norrlands, beräknas ha cirka 15 000 arter fröväxter, Brasilien kanske 40 000. Viktiga växtfamiljer i hela tropiska Sydamerika är palmer, panamahattsväxter, paranötsväxter och krasseväxter
(39 av 261 ord)Djurliv
Den neotropiska regionen är den rikaste av världens alla faunaregioner. Djuren är en blandning av en kvarlevande, isolerad fauna som levde under perioden tertiär, som fått utvecklas ostört, och sentida invandrare norrifrån. Invandringen från Nordamerika, som började under kvartär, resulterade i att ett flertal djurgrupper slogs ut, bl.a. jättetrögdjur. Antalet endemiska arter är påfallande högt. Exempel på exklusiva däggdjursfamiljer är sengångare, myrslokar, kloapor och
(64 av 457 ord)Naturresurser
Sydamerika har betydande tillgångar av nästan alla metaller. I urbergsområdena finns järn-, mangan-, wolfram-, titan-, guld-, bly- och zinkmalmer. Carajásbergen (Brasilien) torde ha världens största järnmalmsreserv, omkring 18 miljarder ton 66-procentig malm, tillsammans med stora förekomster av koppar, mangan, nickel, guld och bauxit. Betydande bauxittillgångar finns vidare i Guyana och Surinam.
(51 av 359 ord)Befolkning och etnografi
För den amerikanska dubbelkontinentens ursprungliga besittningstagande av urfolken, se Nordamerika (befolkning och etnografi). Nyare upptäckter från Sydamerika av en tidigare befolkning besläktad med de australiska urinvånarna, kan ännu inte bekräftas med säkra belägg. Säkert är att urfolken på sin väg söderut nådde Eldslandet omkring 8000 f.Kr. Det har under de senaste decennierna
(52 av 366 ord)Befolkning
Folkökningen i Sydamerika har länge varit kraftig, men har under senare år avtagit. Dödstalen är i allmänhet låga, medan födelsetalen fortfarande är relativt höga i många av länderna. 2019
(29 av 207 ord)Språk
De inhemska språken i Sydamerika, vilkas antal är mellan 400 och 500, tillhör ett 35-tal språkfamiljer, vars eventuella inbördes släktskapsförhållanden är oklara. Bland de större kan nämnas arawakspråken, chibchaspråken, tupí-guaraníspråken
(30 av 210 ord)Näringsliv
Sydamerika svarar för cirka 8 procent av världens totala BNP. Inkomsterna är synnerligen ojämnt fördelade, och fattigdomen är utbredd. Efter det ekonomiskt och politiskt oroliga 1980-talet har strukturförändringar genomförts i de flesta länder, vilket har medfört en avsevärt större stabilitet, inte minst när det gäller den i många länder tidigare notoriskt höga inflationen. Variationerna inom Sydamerika är dock stora, och den
(61 av 434 ord)Förhistoria
Se även Amerika (Förhistoria), Centralamerika (Förhistoria) och Amerikas urbefolkning.
De första människorna i Sydamerika, invandrade via Centralamerika, kan spåras genom fynd av små boplatser och av spjutspetsar, bland annat av den typ som karakteriserar cloviskulturen. Kol-14-dateringar visar att invandring otvetydigt ägt rum cirka 12000–cirka 8000 f.Kr. Kända paleoamerikanska fyndplatser från denna period är bland annat El Jobo i Venezuela, El
(60 av 428 ord)Historia
Ön Hispaniola i Västindien var till 1520-talet centrum för den spanska kolonisationen av den amerikanska dubbelkontinenten. Dit fördes människor, djur och växter från Gamla världen. Urfolken gick snabbt under och ersattes som arbetskraft av afrikanska slavar.
Inkas i Peru betvingades på 1530-talet, och Lima vid Perus kust blev säte för en spansk vicekung, liksom nuvarande Mexico City i Nordamerika. Erövringen (conquistan) var lättare i dessa kärnområden med disciplinerade invånare än i periferin med obändiga stammar (t.ex. i södra Chile). När Buenos
(81 av 784 ord)