urbanisering

urbaniseʹring (av latin urbaʹnus ’som hör till staden’, ’stads-’, av urbs ’stad’), ökande stadsboende, en process som definitionsmässigt varierar mellan länder och världsdelar (jämför stad). Enligt FN:s rekommendationer definieras dock en stad som en ort med minst 20 000 invånare.

Förutsättningarna för en omfattande urbanisering är att det finns tekniska resurser att få fram vatten och möjlighet att föra samman ett över stora ytor producerat överskott av livsmedel. Vidare måste avfallet från stadens människor och djur kunna hanteras på ett sådant

(81 av 606 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Antropologi

Sådana processer som förknippas med utvecklingen av en civilisation ägde först rum i Mesopotamien för 5 000–6 000 år sedan, och därefter i Egypten, Indusdalen,

(25 av 160 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Bengt Hubendick
  • Jan Ovesen
  • Mats Franzén
  • Sture Öberg

Litteraturanvisning

Urban Agglomerations, 1994, Population Studies/UN 147;
H. Girardet, The GAIA Atlas of Cities (1992);
M. Hammond, The City in the Ancient World (1972);
U. Hannerz, Exploring the City (1980).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, urbanisering. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/urbanisering