Laos, stat på Sydöstasiatiska halvön. Landets norra del är bergig, medan det väster om bergskedjan utbreder sig platåer och slätter, vilka sänker sig mot floden Mekongs lågland. Laos har ett monsunklimat med varmt och regnigt väder under maj–oktober, då sydvästmonsunen råder, och torrt och lite svalare väder under nordöstmonsunen i november–april. Den ursprungliga skogen utgör numera ca 30 % av landets yta. De skoglösa delarna av landet domineras av kulturskapade gräsmarker, savanner, busklandskap och bambusnår.
Laos
Befolkning och näringsliv
Laos befolkning är sammansatt av ett 40-tal etniska grupper, av vilka många dock uppgår till endast några tusen individer. Majoriteten utgörs av thaitalande folk, som från och med 1100-talet invandrade från Yunnan i södra Kina.
Landet har relativt låg folktäthet och stora tillgångar på timmer, mineral och billig energi, men dåliga kommunikationer och stor brist på utbildad arbetskraft gör att de flesta av landets naturrikedomar förblir outnyttjade. Trots att industrin samt service- och tjänstesektorerna har vuxit påtagligt sedan omställningen från planekonomi till marknadsekonomi inleddes i mitten av 1980-talet är majoriteten av befolkningen fortfarande sysselsatt inom jordbruket. Ris är den huvudsakliga jordbruksprodukten, men även frukt, grönsaker, kaffe, tobak, sockerrör och jordnötter odlas. Landet har även en stor timmerexport.
Laos
Historia
Laos har varit bebott sedan äldre stenålder. I norra Laos finns lämningar av en megalitkultur knuten till bronsåldersfynd, bl.a. på Krukslätten. Vid den historiska tidens början beboddes Laos troligen av folk som talade mon–khmerspråk. Under seklen efter Kr.f. invandrade thaitalande folk norrifrån. Ättlingarna till dessa, lao, utgör i dag 55 % av Laos befolkning. På 1200-talet utvecklade de politiska och religiösa centrum i bl.a. Luang Prabang, och 1353 skapades ett laotiskt kungadöme, Lan Xang. Riket var tidvis en regional stormakt, men det vilade på bräcklig ekonomisk grund.
Lan Xang sönderföll på 1700-talet i tre riken: Luang Prabang, Vientiane och Champassak, som blev thailändska vasallstater. Den thailändska dominansen följdes 1893 av fransk, då Laos blev en del av det franska Indokina. Eftersom fransmännen var mer intresserade av Vietnam än av Laos lyckades laotierna förhandla fram självständighet för kungariket Laos 1953. De påföljande decennierna sönderslets Laos av kampen mellan regeringen, under prins Souvannaphouma, och det kommunistiska partiet Pathet Lao, under prins Souphanouvong. På 1960-talet drogs Laos in i Vietnamkriget, vilket ledde till att kommunisterna grep makten, kungadömet avskaffades och Demokratiska Folkrepubliken Laos utropades 1975. Efter Sovjetunionens fall skedde en ekonomisk nyorientering på 1990-talet, vilket framför allt har lett till omfattande thailändska investeringar.
Landsfakta
Sathalanalat Paxathipatai Paxaxon Lao/Demokratiska folkrepubliken Laos
Nationalitetsbeteckning:
LA
Yta:
236 800 km2
Folkmängd:
5,9 miljoner invånare
Medellivslängd:
61 år
Huvudstad:
Vientiane
Folkrikaste stad:
Vientiane (226 300 invånare)
Viktigaste språk:
lao
Statsskick:
republik
Statsöverhuvud:
Choummaly Sayasone (president)
BNP per capita:
721 US dollar
Valuta:
ny kip (LAK), 1 ny kip=100 at
Landsnummer (telefoni):
856
Tidsskillnaden jämfört med Sverige:
+6
Nationaldag:
2 december (utropandet av folkrepubliken, 1975)
Högsta berg:
Bia (2 820 m ö.h.)
2010-07-30 Nationalencyklopedin • Kort
http://www.ne.se/laos Kopiera källangivelse










