pingströrelsen, en karismatisk väckelserörelse, vars anhängare kallas pingstvänner. Sitt namn har rörelsen fått p.g.a. sin strävan att återuppliva det som skedde i Jerusalem den första pingstdagen: mottagande av den heliga Anden (andedop) och tungomålstalande (Apg. 2:1–13), (jfr karismatisk rörelse). Hit hör även profetiskt tal och helbrägdagörelse.
Den personliga frälsningserfarenheten tillmäts stor betydelse inom pingströrelsen. Den allmänprotestantiska läran om Bibelns auktoritet och rättfärdiggörelse genom tro förkunnas. Liksom i metodismen betonas helgelsen och ett disciplinerat kristet liv. Från baptismen ... (80 av 538 ord)
