plast (engelska plastic(s), av senlatin pla´sticus 'plastisk', 'formbar', se vidare plastisk), syntetiskt material bestående av en eller ibland flera polymerer samt ett flertal tillsatsämnen.
Polymerer i plast är oftast organiska ämnen (kolföreningar) med undantag för silikonplaster, som är baserade på kiselföreningar. En polymer är uppbyggd av kedjeformiga molekyler, som var och en består av tusentals sammankopplade enskilda små molekyler; se polymer och polymerisation. Polymerens långa kedjemolekyler ger plasten dess karakteristiska kombination av styvhet, hållfasthet och seghet. Genom tillsatser av olika ämnen kan plastens bearbetnings- (formnings-)egenskaper och bruksegenskaper förbättras. En värmestabilisator förbättrar värmetåligheten under bearbetningen i smält tillstånd ... (100 av 2706 ord)
