reformationen (senlatin reforma´tio 'omgestaltning', 'förbättring', 'förnyelse', av latin refo´rmo 'omforma', 'omgestalta'), process inom kristendomen som ursprungligen var avsedd att reformera kyrkan men som i stället medförde en brytning med påvekyrkan och uppkomsten av nya kyrkobildningar. Reformationen var resultatet av en lång förändringsprocess, vars början kan spåras till senare hälften av 1200-talet. Från 1300-talet var John Wycliffe och något senare Jan Hus ledande namn. Kulmen på reformationen nåddes i början av 1500-talet. För att förstå reformationen måste man känna till dess bakgrund i senmedeltidens tänkande. Humanismen hade tagit upp skolastikens kyrkligt dogmatiska tänkande till revision. Bibelhumanisterna reviderade den ... (100 av 1166 ord)







