Arne Järtelius
Tidens gång låter sig avläsas på olika sätt och på skilda nivåer. Här ska vi göra ett försök att i det som timat 2005 försöka vaska fram händelser som varit så livs- och påverkanskraftiga att de lyckas förskjuta individens eller kollektivets tänkande eller handlande i någon avgörande riktning.
I denna första artikel tittar vi på sådant som katastrofer under 2005 och hur historien kom i kapp oss. En andra artikel handlar om våldsamheter och hoppfullheter och en tredje artikel ägnas händelser i Sverige under 2005. Som källa har vi använt kalendariet i Nationalencyklopedins årsbok för 2005.
Ett katastrofalt år
Flodvågen efter tsunamin i Indiska oceanen 26 december 2004 spillde inte bara över på 2005 utan kommer att lämna svallvågor efter sig under lång tid. Det gäller inte minst i Sverige, men det var i fler länder i framför allt Västeuropa där tillkortakommanden från olika myndigheter och ministerier kommer att få konsekvenser framöver. I Sverige förklarades 1 januari som nationell minnesdag för de mer än 540 svenska offren för tsunamin, och i Europa stannade all verksamhet till under tre tysta minuter den 5 januari.
En i Sverige 13 januari tillsatt kriskommission för att utreda regeringens och olika myndigheters agerande i samband med flodvågskatastrofen lade fram sitt betänkande 1 december. I den pekade man utan omsvep ut regeringen Persson som huvudansvarig för att krisarbetet på olika håll brast med ibland stort onödigt lidande för anhöriga till omkomna eller svårt skadade. Kriskommissionens sätt att peka ut de ansvariga och hur de hanterat och hanterar sitt ansvar kommer förmodligen att finnas med i befolkningens medvetande under avsevärd tid. Sättet att bedriva kommissionsarbetet kan också komma att bilda skola inom svenskt utredningsväsende.
Jordbävningar med sådant som efterföljande flodvågor är inget människan kan förhindra. I bästa fall kan olika varningssystem utvecklas för att minimera skadorna för människor och djur när en jordbävning redan har inträffat. Vad människan däremot skulle kunna göra mer för att begränsa är skador på miljön av olika slag. Brister i det arbetet visade sig under året i form av en fortsatt förtunning av ozonlagret över både Arktis och Antarktis och en accelererande global uppvärmning på grund av utsläppen av växthusgaser.
I början av 2005 trädde förvisso Kyotoprotokollet i kraft, och i slutet av året beslutade man – det i det längsta styvnackade USA inklusive – att arbetet på det ska fortsätta, men det hindrade inte att 2005 kom att bli ett av de varmaste åren på jorden sedan mätningar startades 1861. Det förhindrade inte heller att glaciärerna på så olika ställen i världen som Himalaya, Grönland och de schweiziska Alperna smälte allt snabbare.
Vidare var under 2005 antalet tropiska stormar och orkaner över Karibiska havet fler än någonsin tidigare. Det var något som framför allt invånarna i New Orleans med omland fick känna konsekvenserna av i samband med orkanen Katrinas härjningar. Hon kostade mer än 1 300 människor livet och åsamkade skador för minst 650 miljarder kronor. I Sverige orsakade stormen Gudrun i början av 2005 skador för flera tiotals miljarder och den kostade livet för minst 17 personer.
Ett historiskt år
Krigshandlingarna i samband med andra världskriget slutade som bekant i maj 1945 i Europa och tre månader senare i Asien, men det var först 2005 – 60 år senare – som det kriget definitivt kunde läggas till handlingarna. Det skedde genom att Japans premiärminister Junichiro Koizumi efter lång tvekan i april offentligt bad om förlåtelse för det lidande som landets forna militarism vållat i Asien. I samband med att det 6 augusti var 60 år sedan den första atombomben sprängdes över Hiroshima samlades hela 55 000 människor för att med böner, blommor och rökelse högtidlighålla minnet av de omkring 100 000 människor som då miste livet.
I samband med att det 27 januari 2005 förflutit 60 år sedan de nazistiska dödslägren i Auschwitz och Birkenau befriades hölls en minnesmarsch med deltagande av 20 000 människor. FN beslutade senare under året att 27 januari årligen ska ihågkommas som en internationell minnesdag för de sex miljoner judar och andra folkgrupper som mördades av nazisterna under andra världskriget. I samma anda invigdes i Berlin, inte långt från den plats där diktatorn Adolf Hitler hade sitt sista tillhåll, ett minnesmärke över förintelsens offer.
Värt att nämna i sammanhanget är att det i april i Haparanda invigdes ett monument – ”Separation” kallat – över de 70 000 finländska barn som evakuerades till Sverige i samband med att andra världskriget i flera vågor kom till Finland. Invigningen av monumentet skedde i närvaro av kung Carl Gustaf och den finländska presidenten Tarja Halonen.
Andra årsdagar med krigsslut som främsta anledning under året var 90-årsdagen över osmanernas folkmord på 1,5 miljoner armenier (400 000 enligt turkiska källor) under första världskriget. Vidare hade det 2005 gått 30 år sedan USA slutgiltigt förlorade sitt krig i Vietnam, och då inföll även tioårsdagen av massakern på 8 000 män och pojkar i den bosniska staden Srebrenica. Den dagen åmindes i närvaro av bland andra den serbiske presidenten Boris Tadic och Sveriges utrikesminister Laila Freivalds. De för massakern i Srebrenica ytterst ansvariga Ratko Mladic och Radovan Karadzic var då fortfarande på fri fot, men under året överfördes ytterligare ett antal efterlysta krigsförbrytare till FN:s krigsförbrytartribunal i Haag. 2005 dömde för första gången en bosnienserbisk domstol etniska serber för krigsförbrytelser under kriget 1992–95.
Historiska konflikter
Två historiska konflikter där man under 2005 började kunna skönja ett slut var dels den mellan Indien och Kina samt Indien och Pakistan, dels den mellan IRA och Storbritannien. När det gäller den senare meddelade en speciell avväpningskommission i slutet av september att den slutfört det arbete som inleddes när IRA tre månader tidigare meddelade att man lagt ned den väpnade kampen mot Storbritannien.
Konflikten mellan Indien och Kina har pågått i över 40 år och gällt gränsdragningen mellan länderna i Himalaya. Under året undertecknade parterna ett avtal för att lösa den tvisten. Konflikten mellan Indien och Pakistan gällde Kashmir. Efter att ha varit inställd sedan delningen av de båda länderna 1947 öppnades nu som ett första steg mot fredligare relationer en busslinje mellan den pakistanska och den indiska delen av Kashmir.
Ytterligare en konflikt med en lång historia som närmade sig en lösning under året var den mellan Israel och Palestina. I början av året valde palestinierna en ny ledare efter den 2004 avlidne Yasir Arafat. Valet föll på Mahmud Abbas, och med honom på ena sidan förhandlingsbordet och Israels premiärminister Ariel Sharon på den andra blev det under hösten klart för Israel att lämna tillbaka Gaza till palestinierna. Under hösten lämnade Sharon in sin regerings avskedsansökan och i början av 2006 går landet till val, då med Sharon som ledare för ett nytt politiskt parti i Israel.
Andra länder i Mellanöstern som signalerade förändringar jämfört med tidigare var Syrien, Libanon och Saudiarabien. De förändringarna tog sin början med att Libanons förre premiärminister Rafiq al-Hariri i början av året dödades av en bilbomb. Som skyldig utpekades på ett tidigt stadium regimen i Syrien. Det tryck de beskyllningarna satte landet under från det internationella samfundet med FN i spetsen ledde till att syrierna efter en 29 år lång ockupation redan i slutet av april hade marscherat ut från Libanon med sina militärstyrkor. Redan en månad senare gick Libanon till val med Saad al-Hariri, son till den mördade Rafiq, som segrare.
Andra val som hölls i området under året var i Saudiarabien och i Iran. I det saudiarabiska valet fick kvinnor inte delta, men valet sågs ändå som ett steg i en mer demokratisk riktning för det av den saudiska kungafamiljen sedan mer än 70 år enväldigt styrda landet. Valet i Iran blev en seger för den islamiske fundamentalisten Mahmoud Ahmadinejad. Han sade sig vilja föra landet tillbaka till ”den moraliska renhet” som präglade Iran efter den islamiska revolutionen 1979 under Khomeyni. Internationellt gjorde sig Ahmadinejad bemärkt under året genom att förneka både förintelsen och den nuvarande staten Israels existensberättigande.
Två personliga fall från 2005 där tiden äntligen hann ikapp historien bör också nämnas. 92 år gammal dog under hösten den amerikanska medborgarrättskämpen Rosa Parks. Det var hon som 1955 vägrade att resa sig för en vit man på en buss i Alabama. Det resulterade som ett första steg i att rassegregationen på bussarna upphävdes i den amerikanska Södern. Vid sin död placerades Rosa Parks som den första kvinnan någonsin på lit de parade i Capitolium i Washington D.C. Tidigare under året fälldes den tidigare Ku Klux Klan-ledaren Edgar Ray Killen av en domstol för mordet på tre medborgarrättsaktivister i Mississippi 1964. Det renderade den 80-årige numera baptistpredikanten 60 års fängelse.
Länkar till NE.se: Årskrönika 2006, 2007 och 2008
(Artikeln publicerad 2005-12-26)
Årskrönika 2005: Katastrofer och historia
http://www.ne.se/rep/årskrönika-2005-katastrofer-och-historia
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
