Olof Ollerstam och Låtta Skogh, NE-redaktörer
Det har varit ett stort rabalder kring FN:s klimatpanel IPCC och dess fjärde rapport. Anledningen är att ett antal felaktigheter har hittats i rapporten, bland annat en felciterad tidsangivelse för när Himalayas glaciärer förväntas vara bortsmälta. Felaktigheterna har använts som argument mot IPCC:s generella trovärdighet. För att bemöta kritiken som riktats mot rapporten har fyra forskare som ingår i IPCC skickat ett öppet brev till American Association for the Advancement of Science (AAAS). Omkring 250 klimatforskare har skrivit under brevet.
Här följer en sammanfattning av brevet.
En svensk översättning av brevet i sin helhet finns här.
Den engelska originalversionen finns här.
Många inom populärpressen tar fasta på ett fåtal felaktigheter i IPCC:s fjärde rapport för att misskreditera rapporten i sin helhet. Ett fåtal fel från 2007 får inte förringa och avleda från öppna och uppriktiga diskussioner om hur vi bör reagera på klimatriskerna.
Inga av felaktigheterna i den fjärde rapporten från IPCC undergräver slutsatsen att klimatsystemets uppvärmning är otvetydig.
 |
|
Ett av felen i IPCC:s fjärde rapport gällde när Himalayas glaciärer förväntas vara bortsmälta. Det stod felaktigt 35 år i stället för 350 år. Här syns berget Annapurma i bakgrunden. Byn heter Ghandruk och ligger i Nepal. |
|
IMAGESTATE/IBL |
Klimatförändringen
Den globala medeltemperaturen har under 1900-talet ökat ungefär 0,6 oC, och sedan mitten av 1800-talet omkring 0,8 oC. Under de senaste 150 åren har det visserligen funnits flera perioder på 10–15 år då temperaturerna varit stabila, eller rent av sjunkit, men 14 av de 15 varmaste åren har infallit mellan 1995 och 2009.
Den sedan mitten av 1900-talet förhöjda globala medeltemperaturen beror sannolikt på den observerade ökningen i koncentration av växthusgaser i atmosfären, och människan har bidragit till koncentrationsökningen av dessa gaser.
Det finns flera anledningar till oro över klimatförändringen, bl.a.
(1) unika och hotade system (inklusive det mänskliga samhället) kan påverkas negativt
(2) risken för extrema händelser (som kustnära oväder, översvämningar, torka, värmeböljor och skogsbränder) kan öka
(3) risk för ekonomiska skadeverkningar (orsakade av t.ex. skadedjur)
(4) risker till följd av storskalig och plötslig klimatförändring (t.ex. kollaps av istäcket, avtagande havscirkulation och kraftig ökning av metanutsläpp från områden med permafrost)
(5) fara för den nationella säkerheten (till stor del orsakad av extrema händelser runtom i världen som kan samverka med redan ansträngda situationer).
Men forskning har visat att det är ekonomiskt och tekniskt genomförbart att genom reducering av utsläpp och förändrade konsumtionsmönster minska ovanstående risker.
 |
|
Kurvan visar den globala medeltemperaturen för land och hav 1856–2009. Nollvärdet i temperaturskalan är medelvärdet av den globala temperaturen 1961–90. Den perioden används av klimatforskare som standardperiod. I kurvan har svängningarna mellan närliggande år utjämnats. |
|
CLIMATIC RESEARCH UNIT, SCHOOL OF ENVIRONMENTAL SCIENCES, UNIVERSITY OF EAST ANGLIA |
IPCC och den fjärde rapporten (AR4)
IPCC grundades 1988 av WMO (The World Meteorological Organization) och FN:s miljöprogram för att regelbundet förse politiska strateger med kunskap om klimatförändring. Forskare, politiska analytiker, ingenjörer och resurshanterare från världens alla hörn bjöds in för att samarbeta.
För närvarande deltar drygt 150 länder inom IPCC. IPCC publicerar en utvärdering ungefär vart sjätte år. Den fjärde rapporten publicerades 2007 och innehöll tre volymer: The Physical Science Basis (’Den naturvetenskapliga grunden’), Impacts, Adaptation and Vulnerability (’Påverkan, anpassning och sårbarhet’) och Mitigation of Climate Change (’Minskning av klimatförändring’) samt en sammanfattande rapport.
Fler än 44 arbetslag och 450 huvudförfattare medverkade till den fjärde rapporten. Huvudförfattarna valdes ut på grundval av sin expertis. De fick hjälp av ytterligare 800 forskare och analytiker, som var medförfattare inom specialområden. Alla författare utförde sitt arbete gratis.
De felaktigheter i IPCC:s fjärde rapport som orsakat en så stor debatt är ett felaktigt årtal för när Himalayas glaciärer beräknas försvinna och ett felaktigt procenttal för ”land under vattenytan” i Nederländerna. Felen förtjänar att uppmärksammas och åtgärdas skyndsamt. Vissa andra påståenden om felaktigheter i rapporten är helt enkelt inte sanna.
De livliga debatter som har uppstått kring felen har fått somliga att ifrågasätta kvaliteten och integriteten hos IPCC. Exemplen visar att IPCC:s kvalitetskontroller inte är vattentäta, men påståenden om omfattande och medveten manipulation av vetenskapliga data i rapporten är grundlösa.
Kvalitetskontroll hos IPCC
Intrycket att IPCC inte har någon ordentlig kvalitetskontroll är fullständigt felaktigt. Väldokumenterade principer styr arbetet. Varje steg i färdigställandet av varje kapitel kan följas på en webbsida: First Order Drafts (med kommentarer av många forskare liksom författarnas svar på dessa kommentarer), Second Order Drafts (där dessa kommentarer är införda) och så vidare tills de slutgiltiga godkända versionerna.
2 500 granskare har skrivit ungefär 90 000 kommentarer till de 44 kapitlen i den fjärde rapporten. Varje kommentar är dokumenterad på en webbsida som även beskriver hur och varför kommentaren var eller inte var införd i den nästföljande revisionen.
Ingen forskare kan manipulera förfaringssättet och på så vis inkludera eller exkludera ett särskilt forskningsområde. Varje forskares arbete, oavsett om det stödjer eller förkastar antagandet om klimatförändring orsakad av människan, kan beredas plats i rapporterna. Arbetet inkluderas eller förkastas med hänsyn till dess vetenskapliga förtjänster.
Vi bestrider också att resultaten i rapporten skulle vara baserade på tvivelaktiga källor.
Rapporten innehåller ungefär 18 000 referenser, av vilka det stora flertalet är publicerade i vetenskapliga tidskrifter och granskade av ämnesexperter (”peer reviewed”).
Det finns också principer hos IPCC som styr användandet av källor som inte är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Till exempel information om hur man i praktiken genomför minskningar av utsläpp, förteckningar över särskilt sårbara områden och olika strategier med hänsyn till klimatförändring finns oftast bara i rapporter från forskningsinstitutioner, workshops och konferenser eller i publikationer från industrier och liknande. Dessa källor är så kallad grå litteratur. Författare måste kritiskt bedöma varje grå källa som de vill använda, och en kopia måste lämnas till sekretariatet hos IPCC, för att garantera att den är tillgänglig vid förfrågan från tredje part.
Nästa rapport
När IPCC:s nästa rapport ska skrivas krävs idiotsäkra förfaringssätt. Vi föreslår att alla kapitel korsgranskas ämnesvis. Med korsgranskning menar vi att experter inom ett visst fält av klimatförändring (t.ex. förändrad vattentillgång) bedömer texter om närliggande områden (t.ex. sårbarhet, riskanalys och strategier till följd av förändrad vattentillgång).
När processen med att framställa nästa rapport (AR5) påbörjas bör IPCC erkänna fel som upptäcks skyndsamt och öppet. Därför uppmanar vi IPCC att publicera en erratalista på sin webbsida. Erratalistan ska korrigera alla fel som blivit upptäckta i texten efter publiceringen. Men en tydlig skillnad måste göras mellan å ena sidan rena felaktigheter och å andra sidan ny kunskap.
Det är viktigt att vi återfår förtroendet hos politiker i fråga om forskning om klimatförändring. Ett fåtal fel från 2007 får inte förringa och avleda från öppna och uppriktiga diskussioner om hur vi bör reagera på klimatriskerna. För detta ändamål ser vi med glädje att en oberoende kritisk utvärdering av IPCC:s tillvägagångssätt kommer att utföras. Allmänheten har rätt att få veta riskerna med klimatförändringen så som forskare för tillfället uppfattar dem. Vi ser fram emot att arbeta med våra kolleger och regeringar med att utföra denna uppgift.
Gary Yohe, Steve Schneider, Cynthia Rosenzweig och Bill Easterling
(Publicerat 2010-04-08)
Öppet brev från forskare om fel i IPCC:s fjärde rapport (kort version)
http://www.ne.se/rep/öppet-brev-från-forskare-om-fel-i-ipccs-fjärde-rapport-kort-version
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
