Arne Järtelius, NE-redaktör
Nu finns Nationalencyklopedins engelska ordbok att tillgå på nätet. Den innehåller cirka 85 000 uppslagsord och täcker mer än väl vad som behövs för att förstå det mesta.
En extra fördel med denna nätordbok är att många av uppslagsorden är av senaste snitt, och en kontinuerlig uppdatering lovar att ordboken kommer hålla sig på den höga aktualitetsnivån.
Ordarbetare
Nationalencyklopedins engelska ordbok på nätet har sin upphovsman i Bengt Oreström. Han är något för svenska förhållanden så ovanligt som en heltidsarbetande ordboksförfattare. Det har han i olika funktioner hållit på med i över tjugo år.
I slutet av 1980-talet bestämde sig Bengt för att skapa sitt eget svensk-engelska/engelsk-svenska lexikon. Han berättar själv hur det gick till:
– Jag tyckte då att jag hade tillräckligt med handskrivna lappar i garderoben för att kunna fylla ett lexikon, och 1991 var det ute på marknaden. I dag är det ute i sin 6:e utökade upplaga samtidigt som det nu lanseras på nätet av Nationalencyklopedin. Det tycker jag är ganska snabbt marscherat.
Vardagsengelska
Ordböcker finns det som bekant gott om. Vad som gör att man som konsument väljer den ena eller den andra ordboken handlar ganska mycket om vilka behov man har. Ska man ha med sig lexikonet på resan är det förmodligen omfånget som bestämmer. Vem släpar med sig något stort och tungt i handbagaget till London, Luanda eller Melbourne? Ska man läsa en fackbok är det i stället bra att ha en ordbok som täcker det område man är intresserad av, och då är det andra vikter som väger in i valet. Vad ordboken kostar är inte heller oväsentligt i sammanhanget. Vi frågar Bengt Oreström vad som gör just det lexikon han författat och givit ut så användbart.
– Det bästa med mitt lexikon är att det är så modernt. Jag har kommit med en ny upplaga nästan vartannat år sedan första bandet och det har gjort att jag hela tiden kunnat få med de allra senaste uttrycken. I den senaste upplagan har jag tagit med ord från såväl australisk, irländsk och skotsk engelska för att göra mitt lexikon ännu mer användbart. Vad jag också har med i den senaste upplagan är ett ganska stort antal vardagsuttryck. Totalt innehåller den nya upplagan av ordboken över fyra tusen tillägg. Något motsvarande är inte så vanligt i den här typen av lexikon eftersom nya upplagor brukar låta vänta ganska länge på sig. Nytt för året är också att lexikonet finns ute på nätet. Det tycker jag som språkman är väldigt spännande.
Up-to-date-hållare
Språket förändras hela tiden. Att ligga ute på nätet med ett lexikon gör att det går att uppdatera fortlöpande. Det gäller för NE.se och det kommer i samma grad att ske med NE:s svensk-engelska/engelsk-svenska lexikon på nätet. Vi ber Bengt komma med förslag på några ord han lagt till på allra senaste tiden.
– Vad sägs om ord som stavgång, bemanningsföretag, klockren, blommografera, bredband, klona, jourbutik, forsränning , elbil, genmanipulerad, stamcell, närradio, miljövänlig, och trädkramare.
Hur har du fått tag på dem?
– Översättningen av sådana här färskingar får jag fram genom att vara ordsnok. En sådan kännetecknas av att han eller hon målmedvetet snokar efter lämpliga översättningar. Jag samråder bland annat med en engelskspråkig konsult som har lämpliga vägar och mångordiga bekanta.
Ordletarknep
Som i alla andra sammanhang gäller det även för en ordboksförfattare att hänga med när och där det händer. Ett sätt att göra det på är att skaffa sig de nya enspråkiga engelska lexikon som ges ut lite då och då. I dem hittar man en hel del nyheter i språket och det finns även lexikon som exakt talar om vilka nya ord som tillförts sedan föregående upplaga. Sedan gäller det att som ordboksförfattare hitta den bästa och den i sammanhanget lämpligaste svenska översättningen. Har Bengt Oreström några andra framgångsvägar för den som letar nya ord och uttryck i engelskan?
– Jag läser tidningar och tidskrifter regelbundet, följer med i den nyutkomna engelskspråkiga litteraturen och så tittar jag ganska mycket på brittiska och framför allt amerikanska ”såpor”. I just ”såporna” finns en hel del smått och gott för en ordletare, och det är samtidigt ett legitimt sätt att ägna sig åt något som inte alla tycker är en så där helt lämplig sysselsättning.
Smyggluttare
Innan Bengt Oreström vågade ge ut ett lexikon på eget förlag hade han ett antal år bakom sig som ordboksredaktör och han har även en doktorsexamen i engelska i bagaget. Men därifrån till ett lexikon som i dag innehåller 85 000 uppslagsord är väl ändå steget ganska långt?
– När det gäller den svensk-engelska delen tittar jag i svenska ordböcker för att se vilka ord som finns och så gör jag en bedömning av vad som kan vara bra att ha med. Sedan gör jag motsvarande med engelsk-engelska lexika. För mig handlar det om att ha en utvecklad känsla för vad som kan sägas ingå i de båda språkens allmänna ordförråd. Eftersom det ordförrådet hela tiden förändras gäller det att som ordboksarbetare ständigt vara på alerten.
På det hela taget låter det på Bengt Oreström som om han med sitt ordboksförfattande hittat rätt nisch i livet. Men för den skull är det ingen uppgift som enbart är en dans på rosor.
– Det mentalt svåra med att göra en ordbok är att det kräver att man hela tiden håller så mycket i skallen på en gång. Ta ordet ”bälte” som exempel. Det ville jag så klart ha med. Några veckor längre fram i arbetet kommer jag till ordet ”livrem”. Det platsar också, men kommer jag då ihåg att jag redan haft ordet bälte, och är det i sådana fall samma översättning som gäller? Ytterligare en tid senare ska jag ha med ordet ”skärp”. Har jag då koll på bältet och livremmen, och är det någon skillnad i översättning mellan de tre orden? Det kan få mig att vakna mitt i natten för att göra en anteckning till nästa dags ordarbete. Men visst är det kul!
Nätengelska
Nu finns Nationalencyklopedins engelska ordbok på NE.se för var och en att söka i. Skriv in ett ord på antingen svenska eller engelska och du ska få veta vad det heter och, när det gäller engelska, hur det uttalas. Låter inte det som en ”dream come true”?
– Det jag som författare tycker ska bli roligt är att få höra vad folk tycker. Hur användbart är lexikonet? Att ligga på nätet är att blotta sig på ett annat sätt än i bokform, men vi kommer tacksamt att ta emot alla förslag på förbättringar och det ska bli roligt att med kort varsel kunna lägga in nya ord i nätversionen. I en bok ligger lagt ord till nästa upplaga kommer ut. På nätet kan man korrigera eventuella fel tämligen omgående och lägga till nya ord så snart de känns någorlunda etablerade. För en ordletare är det en ganska skön känsla.
Med andra ord: har du något nytt ord på lager – på engelska eller på svenska – så hör av dig till NE.
(Artikeln publicerad 2002-11-07)
Översättningshjälp: Engelska på nätet
http://www.ne.se/rep/översättningshjälp-engelska-på-nätet
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
