Översvämningar och skyfall i Sverige: Växthuseffekten påverkar?

Lennart Hultqvist, NE-redaktör

Under sommaren 2002 strömmar rapporterna in om intensiva skyfall i Sverige och övriga Europa. I augusti drabbas Centraleuropa av katastrofala översvämningar med många dödsoffer. I Tjeckiens huvudstad Prag tvingas tiotusentals människor att lämna sina hem, och i augusti pågick en intensiv kamp för att rädda de gamla delarna av staden. Dresden i Tyskland och Budapest i Ungern har också drabbats. I Lauenburg utanför Hamburg har privatpersoner och två kemifabriker evakuerats.

I Kina har översvämningar hittills krävt minst 900 människoliv. Dongtingsjön i provinsen Huan, är full till bristningsgränsen. Omgivande jordbruksområden och tio miljoner människor är i farozonen.

Floden Vltava (Moldau) under Karlsbron svämmar över som en följd av kraftiga regn. Stora delar av Prags äldre stadsdelar har drabbats.

PESKA STANISLAV/CTK/CAMERA PRESS/SCANPIX

Översvämningar är ingen nyhet utan de sker varje år. Men i samband med katastrofen i Centraleuropa och översvämningarna i Asien ökar intresset för frågan om växthuseffekten eventuellt inverkar.

Också Sverige har i år drabbats av många översvämningar även om de inte kan jämföras med de nu aktuella i Europa och Asien. Den svenska sommaren 2002 antar nästan tropisk karaktär. I Skillingmark i Värmland faller 169 mm regn inom två dygn. Orust i Bohuslän utsätts i början av augusti för skyfall som leder till stora skador på vägar och bebyggelse. Däremot klarar sig Sverige under sommaren ifrån långvariga översvämningar, där det tar veckor för vattnet att rinna undan.

Men vi klarade oss inte undan i vintras. I januari och februari 2002 drabbades södra och västra Götaland efter intensivt regnande av stora översvämningar. Vid Helge å i Skåne uppstod dramatik när ån tillsammans med Hammarsjön hotade att översvämma Kristianstad. Vattnet i Hammarsjön stod i början av 2002 drygt två meter över normal nivå. I Finjasjön utanför Hässleholm uppmättes det högsta vattenståndet sedan sjön sänktes i slutet av 1800-talet, och bostadshus fick evakueras.

Arvika och Norrlandsälvarna

Den som minns tidigare översvämningar i Sverige kommer säkert ihåg året 2000, om man nu råkar ha glömt översvämningarna i Sundsvallstrakten sommaren 2001. I södra Norrland var översvämningar vanliga under sommaren 2000, och under hösten blev problemen stora i Värmland och Dalsland och kulminerade med ett översvämmat Arvika. I Vänern hade inte vattnet stått lika högt sedan 1927.

År 1998 var flödena i Umeälven och Ångermanälven på löpsedlarna under sensommaren. Året innan hade människor i byar runt bl.a. Piteå evakuerats efter häftiga regn. Och 1995 uppmättes 1900-talets högsta flöden i ett flertal oreglerade vattendrag i mellersta och norra Sverige.

Mer bebyggelse närmare vatten

Med tanke på alla översvämningar på senare tid, är översvämningar vanligare i Sverige nu än förr? NE frågar hydrologen Kurt Ehlert vid SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

- I stort sett är svaret nej. Det finns många exempel på stora och svåra översvämningar bakåt i tiden. För exempelvis Vänern finns pålitliga uppgifter från 1700- och 1800-talen om översvämningar som var svårare än den som var aktuell för ett par år sedan, säger Kurt Ehlert.

- En orsak till att översvämningarna synes vara fler nuförtiden är att massmedierna uppmärksammar dem i högre grad. En annan är att befolkningen har ökat och att man bor närmare vatten än förut. Vi kan ta Finjasjön vid Hässleholm som exempel. Ungefär lika högt vattenstånd som 2002 inträffade 1980, men trots detta har man på 1990-talet byggt hus intill sjön, därför att man inte trodde att vattnet skulle kunna stiga lika högt igen.

Fyrisån och Stockholm

Historien rymmer många exempel på översvämningar i Sverige. Långt tillbaka finns ”Olsmässofloden”, som orsakades av ett intensivt regnande i slutet av sommaren 1649. Regnet drabbade centrala Östergötland. Inom några år hade översvämningen i regnets följd lett till tusentals människors död på grund av missväxt och sjukdomar. Ytterligare ett exempel är 1860. Då inträffade en allvarlig översvämning i Dalälven. Vattnet i älven lär vid midsommartid ha stått flera meter över den normala nivån. 1900-talets värsta översvämning i Dalälven inträffade 1916.

Glömda vid det här laget är måhända översvämningen i Fyrisån 1900, då Skolgatan i Uppsala stod under vatten, och det extremt höga vattenståndet i Mälaren 1904, då till och med kungliga Stockholm fick känna av vattnets makt.

Framtida vattenflöden

- Det är dessvärre svårt att ge en prognos för framtiden. Klimatforskningen kring växthuseffekten tyder visserligen på att det blir högre temperatur och ökad nederbörd i framtiden över vissa delar av jorden, bland annat just Norden. Men om flödena i våra vattendrag därmed blir kraftigare och högre kan man knappast säga säkert, avslutar Kurt Ehlert.

På SMHI gör man prognoser för översvämningar. En del av arbetet är att försöka peka ut områden där man bör vara återhållsam i framtiden med att bygga nya hus.

En annan sida av arbetet är att varna när vattensituationen börjar bli kritisk, vanligen efter omfattande nederbörd. För detta använder man en så kallad hydrologisk modell. En sådan är en beskrivning i datorn av vattnets kretslopp i naturen.

Länkar till NE.se

Extern länk

Webbplats för SMHI

(Artikeln publicerad 2002-08-16)

Översvämningar och skyfall i Sverige: Växthuseffekten påverkar?
http://www.ne.se/rep/översvämningar-och-skyfall-i-sverige-växthuseffekten-påverkar
Nationalencyklopedin, 2012-05-27 Kopiera källangivelse