Arne Järtelius
Tidens gång låter sig avläsas på olika sätt och på skilda nivåer. Här ska vi göra ett försök att i det som timat 2005 försöka vaska fram händelser som varit så livs- och påverkanskraftiga att de lyckas förskjuta individens eller kollektivets tänkande eller handlande i någon avgörande riktning.
I en första artikel tittade vi på sådant som katastrofer under 2005 och hur historien kom i kapp oss. En andra artikel handlade om våldsamheter och hoppfullheter och denna tredje artikel ägnas utvecklingen i Sverige under 2005. Som källa har vi använt kalendariet i Nationalencyklopedins årsbok för 2005.
Lyckade svenskar
En undersökning publicerad sommaren 2005 visade att Sverige och en del andra välfärdsländer i norra Europa har de lyckligaste invånarna i världen. Enligt studien känner sig unga lyckligare än äldre; gifta och sambor framstod som lyckligare än ensamstående, och de lyckligaste var de högavlönade och de som hade ett jobb. En studie gjord av Svenska kyrkan visade att hälften av svenskarna kände sig lyckliga flera gånger i veckan. När det gällde det materiella visade denna undersökning att tillgången på det var av mindre vikt för lyckan. Viktigast var i stället att livet känns meningsfullt och att människor i ens närhet bryr sig om en.
Under 2005 fick Sverige 16 nya miljardärer – ”tusentaggare” kallade – och det gjorde att det under året fanns totalt 102 personer som var innehavare av en miljard kronor eller mer. Av dem var 23 kvinnor, och totalt 63 stycken av samtliga miljardärer var bosatta i Sverige.
Totalt sett är svenskarna ett rikt folk, som därtill blir allt rikare. Den samlade nettoförmögenheten för svenskarna ökade med nio procent från 2002. De rikaste tio procenten av befolkningen ägde enligt siffror från SCB 60 procent av landets förmögenheter, och i snitt var deras förmögenhet strax över fyra miljoner kronor. Samtidigt framkom att mer än en tredjedel av befolkningen hade en mycket låg förmögenhet eller till och med en negativ förmögenhet. En undersökning från Länsförsäkringar visade att 985 000 personer mellan 16 och 69 år bosatta i Sverige helt saknade sparkapital.
Enligt statistik från LO ökade löneklyftan mellan arbetare och tjänstemän från 34 till 43 procent mellan 1994 och 2004. Sedan 1994 hade lönen ökat med 44 procent för arbetare och med 52 procent för tjänstemän. Dessutom hade skillnaderna i pensionsvillkor ökat mellan de båda grupperna. Under samma tidsperiod hade antalet högskolestudenter med arbetarbakgrund ökat, men när det gäller antalet doktorander hade bara en av tio växt upp i ett arbetarhem. Enligt en undersökning från Skolverket är dagens unga studenter klart sämre förberedda för högskolestudier än de var för 10–15 år sedan.
När det gäller svenskarnas fritidsvanor visade det sig under året att vi i snitt köper och läser allt färre böcker, att vi gillar att gå gratis på museum och att vi dricker alltmer alkohol. Sedan 17 statliga museer införde fri entré vid årsskiftet ökade deras besökssiffror med nästan 1,4 miljoner.
När det gäller alkoholkonsumtionen i landet var den under året den högsta på 100 år. Enligt siffror från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap har svenskarnas drickande ökat med 30 procent under de gångna åtta åren. Vad de svenska barnen beträffar framkom under 2005 att 15- och 16-åriga flickor numera dricker lika mycket alkohol som jämnåriga pojkar. När det gäller TV-tittande är det i snitt närmare tre timmar per dag för svenska ungdomar, och TV- och dataspel ägnade sig 59 procent av pojkarna och 15 procent av flickorna i åldrarna 1118 år åt minst en timme per dag.
Fuskande svenskar
Det var populärt att jaga fuskare under 2005. Det var något både Försäkringskassan och arbetsförmedlingarna ägnade mycket tid och resurser åt. Från mars 2004 och ett år framåt avslog Försäkringskassan 3 370 sjukskrivningar, och fram till i september 2005 anmälde Försäkringskassan 1 137 personer för bidragsfusk.
Mot slutet av 2005 annonserade Försäkringskassan om 300 lediga tjänster för personer som på heltid ska ägna sig åt att jaga fuskande bidragstagare. Ett skäl till den satsningen är att Försäkringskassan av regeringen ålagts att halvera kostnaderna för sjukskrivningar fram till 2008. Landets arbetsförmedlingar ägnade alltmer tid åt att kontrollera personer med ersättning från A-kassan. Första halvåret 2005 fick 5 000 personer sin ersättning ifrågasatt av arbetsförmedlingarna. Det var en ökning med 54 procent mot året innan.
Varje år lägger svenskarna ned 5,5 miljarder kronor på illegala verksamheter som prostituerade, hembränt, illegala droger samt insmugglad alkohol och tobak. Det visade beräkningar från SCB. Enligt samma källa står svarta inkomster för två tredjedelar av skattefusket – som totalt beräknas uppgå till 100 miljarder kronor. Den största delen av det fusket står enligt SCB landets småföretag för, med branscher som fiske, jordbruk, skogsbruk, restauranger, hårfrisörer och taxi i topp.
Enligt en undersökning som Demoskop gjorde för Skatteverket köpte var tredje svensk – 2,3 miljoner människor – någon tjänst svart under 2005. Den typiske köparen av svarta tjänster visade sig enligt den undersökningen vara en gift man bosatt i villa, välutbildad och med god inkomst.
Under 2004 ökade hushållens odeklarerade sparande med 85 procent enligt siffror från SCB. 83 miljarder kronor beräknas den vägen ha gömts utomlands, jämfört med 45 miljarder under 2003. SCB:s beräkning byggde på skillnaden mellan hushållens inkomster och deras konsumtion och kända sparande i värdepapper. Till Dagens Industri sade Svenskt näringslivs skatteexpert Krister Andersson med anledning av undersökningen: ”Kapitalflykten blir ett allt större problem för Sverige.”
Kontrollerade svenskar
Under 2005 kom det ett förslag i månaden som gav polisen större möjligheter till ökad övervakning. Startskottet för den utvecklingen kom med 11 september-attackerna 2001. Vad som innan dess var en omöjlighet – buggning av misstänkta brottslingar exempelvis – har sedan dess blivit mer eller mindre en självklarhet. Numera är buggning, hemlig avlyssning och smygfilmning i brottsförebyggande syfte standard i den svenska polisens arsenal. Christian Diesen, professor i processrätt, tycker intervjuad av Dagens Nyheter i november 2005 att Sverige är på väg att bli ett ”storebrorssamhälle”. Samtidigt säger han sig ha svårt att se alternativen eftersom trenden är densamma i hela EU.
Kontrollsamhällets baksida är en kriminalitet som i takt med nya lagar och nya polisiära metoder tenderar att bli allt våldsammare. Under året kunde det bland annat ses i ett stort antal rån mot värdetransporter. Det kunde också avläsas i fler kriminella nätverk, en organiserad brottslighet som var på väg att ta över vissa mindre städer och alltfler övergrepp i rättssak, dvs. att vittnen skrämdes till tystnad. År 1995 förknippades 60 personer i Sverige med organiserad brottslighet. 2005 var det 700 personer. För tio år sedan förband man sex nätverk med organiserad brottslighet. 2005 fanns det enligt polisen 46 grupperingar på 23 orter, varav många var mc-gäng.
”Sluta tjata om invandringens kostnader. Fråga i stället vad diskrimineringen kostar samhället.” Den som inte skrädde orden var Paul Lappalainen som i ett statligt betänkande betitlat ”Det blågula glashuset” stakade ut möjligheterna för en ny integrationspolitik i Sverige.
Återkommande i utredningen var begreppet ”strukturell rasism”, dvs. att det på olika håll i det svenska samhällsmaskineriet finns faktorer som på olika sätt försvårar eller undergräver för minoriteterna att ta sig fram och upp. Det gavs det rikligt med exempel på under 2005. Ett uttryck för det var Riksrevisionens kritik av den svenska regeringen för brister i integrationspolitiken. Om den menade Riksrevisionen att den ytterligare riskerade att förstärka känslan av utanförskap och ”vi” och ”dom”.
När det gällde just integrationspolitiken antog riksdagen under hösten en omdebatterad tillfällig asyllag för att ge gömda familjer en ny chans till uppehållstillstånd i Sverige. Mycket debatt utsattes också den nya sexualbrottslag som trädde i kraft 1 april för. Den skulle göra det lättare att fälla för våldtäkt när offret varit i ett hjälplöst tillstånd, men snart visade det sig att lagen inte var helt lätt att tillämpa på det sätt som det ursprungligen var tänkt.
När det slutligen gällde arbetet i den svenska riksdagen flöt det ungefär som tidigare. Ett nytt moment var den så kallade Allians för Sverige som de fyra borgerliga partierna i riksdagen ingick i slutet av sommaren. Under större delen av hösten hade den en klar majoritet av väljarnas sympatier i de olika valanalyser som återkommande genomförs i landet.
Riksdagsvalet 2006 verkar kunna få inte mindre än tre nya partier som siktar på att komma in i Sveriges riksdag. Det är det av bland andra Gudrun Schyman startade Feministiskt initiativ, Junilistan med EU-parlamentarikern sedan 2004 Nils Lundgren som främsta namn och Sjukvårdspartiet, vars främst krav är 35 miljarder kronor mer till sjukvård, tandvård och äldreomsorg.
(Artikeln publicerad 2005-12-26)
Årskrönika 2005: Svenska trendbrott
http://www.ne.se/rep/2005-svenska-trendbrott
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
