Ted Bjarme, NE-expert och journalist
När Sydafrika tilldelades värdskapet för VM 2010 var det ett stort erkännande både för landet som sådant och för hela kontinenten Afrika som en faktor att räkna med i fotbollssammanhang. Fotbolls-VM i Sydafrika blir det första riktigt stora idrottsevenemang som arrangeras på afrikansk mark.
 |
|
Kameruns Roger Milla rundar Colombias målvakt. |
|
AFP/SCANPIX |
Fotbollsarv
För en kontinent som plågats av kolonisering, politisk instabilitet och ytterst av inbördeskrig samt i dess spår fattigdom, svält och kaos har fotbollen kanske mer än någon annanstans kommit att bli en motvikt till tillvarons elände.
När kolonisatörerna motvilligt drog sig tillbaka från Afrika lämnade de fotbollen kvar – ett spel som krävde mindre resurser och rekvisita än de flesta andra sporter. Allt som behövdes var en boll och en öppen yta.
Organiserad tävlingsfotboll förekom först i norra Afrika. Egypten var med redan i det andra VM-slutspelet 1934, men därefter dröjde det ända till 1970 innan ett afrikanskt lag kvalificerade sig till att spela VM.
Mästarlag
Med koloniernas frigörelse från 1950-talet och framåt föddes behovet av en egen kontinental organisation. År 1957 bildades afrikanska fotbollsförbundet, Confédération Africaine de Football (CAF), med säte i Kairo. Ursprungligen bestod det av en handfull nationer, men omfattar numera ett drygt femtiotal medlemmar.
Det första afrikanska mästerskapet (African Nations Cup) spelades 1957 med Egypten som slutsegrare. Mästerskapet spelas numera vartannat år, senast i Angola i januari 2010. Regerande mästare är Egypten efter 1–0 i finalen mot Ghana. Egypten har också flest titlar totalt, sju, närmast följt av Ghana och Kamerun med fyra segrar vardera.
CAF arrangerar också sedan 1964 en cup för medlemsnationernas mästarlag enligt mönster från europeiska Champions League. Även här är det egyptisk dominans. De båda Kairoklubbarna Al-Ahly och Zamalek är bäst med sex respektive fem segrar.
Otämjda lejon
Det stora internationella genombrottet för afrikansk landslagsfotboll kom på 1980-talet. I VM-sammanhang är det emellertid andra afrikanska nationer än Egypten som har dominerat – Egypten har lyckats kvalificera sig bara till två slutspel (1934 och 1990).
I VM 1982 stod både Algeriet och Kamerun för minnesvärda insatser, trots att de blev utslagna i det inledande gruppspelet. Algeriet, anfört av mittfältsstjärnan Lakhdar Belloumi, lyckades bland annat besegra fotbollsstormakten Västtyskland. Men laget åkte snöpligt ur ändå efter en klassisk läggmatch mellan Västtyskland och Österrike. Kamerun, med målvakten Thomas N’Kono och anfallaren Roger Milla som främsta profiler, var vid samma VM bara millimeter från att slå ut blivande världsmästarna Italien.
Kamerun lyckades 1990 nå Afrikas dittills största VM-framgång. Med veteranerna Milla och N’Kono samt nya anfallsstjärnan François Omam-Biyik i spetsen avancerade ”de otämjbara lejonen” till kvartsfinal efter segrar mot regerande världsmästarna Argentina samt Rumänien och Colombia. I kvartsfinalen mot England hade Kamerun länge ledningen med 2–1, men ett sent straffmål förde matchen till förlängning där England drog det längsta strået. Även Senegal har senare lyckats nå kvartsfinal. Det var i VM 2002 och skedde på bekostnad av Sverige, som fick se sig besegrat i åttondelsfinalen.
Afrikansk talangjakt
I takt med framgångarna har Afrika tilldelats alltfler platser i VM-slutspelen. I Sydafrika deltar för första gången hela sex afrikanska lag: Sydafrika, Kamerun, Elfenbenskusten, Nigeria, Algeriet och Ghana. Kamerun, som gjorde VM-debut så sent som 1982, spelar nu VM-slutspel för sjätte gången, vilket är flest av alla lag från den afrikanska kontinenten.
På klubbnivå har afrikanska lag haft betydligt svårare att hävda sig internationellt. Det beror inte minst på att klubbarna – framför allt i länderna söder om Sahara – sedan flera decennier tillbaka dammsugs på de stora talangerna. Spelaragenter och talangscouter ser till att toppspelarna redan i unga år hamnar i Europa. Hanteringen har blivit hårt kritiserad och kallas ofta för rovdrift. Ungdomar i yngre tonåren eller ännu yngre rycks upp ur sin hemmiljö för att i ensamhet skolas till världsstjärnor. För några av dem blir drömmen sann, medan de flesta tvingas återvända hem med ett misslyckande i bagaget.
På fotbollens damsida har Nigeria varit helt dominerande i Afrika och har vunnit sju av de åtta kontinentala mästerskap som spelats. Nigeria har även kvalificerat sig för samtliga VM som spelats sedan 1991.
Testa dina fotbollskunskaper här
Afrikansk fotboll
http://www.ne.se/rep/afrikansk-fotboll
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
