Agrarhistoria med källorna i centrum

Lars Lundqvist, Näringslivets arkivråd

Agrarhistoria förknippas av historiker ofta med 1970-talets intresse inom forskningen för den vanliga människan och hennes levnadsvillkor, och därmed som en kontrast till den mer politiska historien som tidigare ofta varit förhärskande.

Men traditionen går tillbaka längre än så, och framför allt är det påtagligt att det även i dag bedrivs mycket forskning inom området. Det senare framgår inte minst i den av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien nyligen utgivna antologin Agrarhistoria på många sätt, som är en vänbok till professor Janken Myrdal i samband med dennes 60-årsdag.

Skörden är bärgad!

Bred disciplin

Den uppfattningen försvaras även i bokens inledningskapitel där det konstateras att det i dag bedrivs mer forskning än någonsin inom agrarhistoria – även om det i dag bedrivs mer forskning utanför historieämnet än inom detsamma – men bland ekonomhistoriker har intresset varit mer bestående.

I den bedömning av ämnets nuvarande position som presenteras i antologin är en väsentlig del inte minst den bredd och de många discipliner som intresserar sig för området. Just ämnets bredd är något som imponerar med boken. Den pekar verkligen på att agrarhistoria är ett område som är väsentligt för flera ämnesområden och något som forskningen inom många fält kommer i kontakt med.

Det har gjort att man valt att använda en bred benämning på området agrarhistoria i boken och som urval av författare och ämnen. Här kan man alltså läsa artiklar om allt från klimatförändringar och människans inverkan därpå till hur vissa specifika jordbruksredskap varit utformade. Bidragen kommer från ekonomhistoriker, agrarhistoriker, konstvetare, kulturgeografer och etnologer.

Nya användningsområden

Ett intressant angreppssätt, och något som motiverar denna recension, är att redaktionen uppmanat författarna att utgå från ett specifikt källmaterial i sina artikelbidrag. Det gör att bokens profil får en prägel som betonar arkivaspekten. Agrarhistoria får också sägas vara ett område som är väl lämpat för ett mer klassiskt nyttjande av källmaterial än andra discipliner – om än antologin just visar på nya och oväntade sätt att använda materialet på.

En intressant aspekt i boken är hur nya frågeställningar kan medföra att källmaterial kan användas på ett helt annat sätt än tidigare och därigenom också få en ny och viktig innebörd. Det gäller främst de artiklar som behandlar klimatförändringarna. Forskningsområdet som sådant kan knappast betraktas som nytt, men dess samhälleliga relevans gör både forskningsresultaten mer väsentliga för sin samtid och det möjliggör att hitta ekonomiska resurser för att få fram serier som både kan styrka och till viss del stärka de data som sedan tidigare funnits. Inte minst har klimatets roll också delvis stärkts på senare år inom de forskningsresultat om presenterats än vad tidigare forskning ofta framhävt. Där gavs samhällets struktur och dess uppbyggnad i stället en större tyngdpunkt.

Klimathistoria

Mats Wigren beskriver i sitt bidrag om de borrningar på Grönland och Antarktis som genomförts och som har gett upplysningar om mängden växthusgaser under en förhållandevis lång tidsperiod. Dessa resultat pekar på att ökningen av växthusgaser påbörjades för 5 000 år sedan och alltså redan då var ett tecken på människans påverkan på klimatet.

En tes är att dessa utsläpp till och med kan ha orsakat den s.k. lilla istiden” (1430–1850). Att frågetecknen snarast blir fler än färre efter att man har skådat dessa oändliga perspektiv visar snarast på frågans komplexitet och de svårigheter som finns när de förklaringsmodeller som behövs har även ett naturvetenskapligt mycket komplext forskningsfält inkluderat i bedömningen.

Klimatpåverkan

Ett liknande angreppssätt – om än betydligt senare i tiden – har Rodney Edvinsson, Lotta Leijonhufvud och Johan Söderberg i sin studie ”Väder, skördar och priser i Sverige”. Genom de goda uppgifter som finns om spannmåls- och järnpriser genom århundradena går det att få fram rätt bra uppgifter om hur skördarna varit och därmed också om olika levnadsförhållanden. Förvånansvärt – kan tyckas – visar resultaten på ett relativt svagt samband mellan klimat och skörd, däremot visar de snarare på en koppling mellan väder och riskbenägenhet (odlande av mer väderkänsliga grödor vid ett mer fördelaktigt klimat).

Svårigheterna i kartläggningen visas också att klimatförändringar ingalunda innebär endast några grader upp och ned av medeltemperaturen, utan klimatet påverkar på ett mer omfattande och komplext sätt. Frågan blir inte mindre svårbesvarad av att en låg sommartemperatur kan ha även en positiv effekt på sådden. Ett intressant källmaterial som används i studien och som bygger på Lotta Leijonhufvuds forskning är att man ser när hamnarna blivit isfria och seglatsen påbörjats som ett mått på klimatets förändring över tid. Det visar att man aldrig i förväg kan vara säker på vad statistiska uppgifter kan fylla för funktion i framtida forskning.

Att bevara eller inte bevara

Ett intressant område där en förändring av användandet av källmaterial har betydelse pekar Anders Perlinge på i sin artikel ”Föremålsforskningens statistiska vändning: En tentativ studie”. I den pekar han på ett nytt användningsområde för bouppteckningar som på ett metodologiskt sätt kan användas för att få fram kvantitativa uppgifter om bl.a. mängden djur och plogredskap inom ett geografiskt område. Här utgör bouppteckningarna också ett mycket värdefullt material tack vare sin fullständighet, vilket också gör det möjligt att använda dem i forskningssammanhang genom att de går att applicera på en aggregerad nivå.

Sammantaget visar boken på ett intressant användande av källmaterial och till viss del på hur källmaterial kan användas på ett nytt sätt i agrarhistoria och förstås även inom angränsande discipliner. För arkivsektorn aktualiserar detta också återigen frågan om vad som ska bevaras för eftervärlden, oaktat att informationstillgången i dagens samhälle förstås ger en mer heltäckande bild av omvärlden än vad äldre arkiv ger.

Kanske är det dock på det viset att källmaterialets tillkomst som en del av en organisation alltid kommer att medföra att forskningen behöver kunna ha tillgång till källor på ett sätt som samtiden aldrig fullt ut kan förutse.

(Reportaget publicerat 2010-10-05)

Agrarhistoria med källorna i centrum
http://www.ne.se/rep/agrarhistoria-med-källorna-i-centrum
Nationalencyklopedin, 2012-05-27 Kopiera källangivelse