Torbjörn Andersson, fotbollsforskare och lektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola
Sedan några år tillbaka kan man tala om en veritabel fotbollshausse i Sverige. Det är en situation som väl passar in på den övergripande utveckling som inneburit att historiker utnämnt 1990-talet till just den sportens stora årtionde.
Ett tecken på de sakernas tillstånd är att de allsvenska publiksiffrorna med hast närmat sig de tidigare till synes oslagbara toppnoteringarna från 1940- och 50-talen. Toppnoteringen på över 13 000 åskådare i genomsnitt per match från 1959 är väl ännu inte hotad, men dagens publiksiffror är inte långt därifrån. För att en rättvis jämförelse ska kunna göras ska man då veta att förr fanns inga TV-sända matcher, medan flertalet fotbollsfans numera följer matcherna via TV.
Könsöverskridning
Man skulle alltså med fog kunna påstå att fotbollsintresset aldrig varit större än nu. Några skillnader finns dock mellan efterkrigstidens stora intresse och vår tids. Förr var publikintresset mer utspritt på alla divisioner, medan vi i dag endast följer allsvenskan med ett riktigt stort intresse. Nu liksom förr håller landslaget ställningen som en publikmagnet med den skillnaden att även damlandslaget kommit in i bilden.
Sett i ett historiskt perspektiv är det mest omtumlande som skett inom fotbollen att även kvinnorna blivit en del av det sentida uppsvinget. De jättelika tittarsiffrorna i TV för det svenska damlandslagets matcher i VM i USA 2003 markerar att fotbollen efter 100 års svensk historia slutligen blivit en könsöverskridande – och inte bara som tidigare en manligt klassöverskridande – sport.
Att fotbollen nuförtiden fått en sådan styrkeposition markeras på en rad olika sätt. Tydligast märks kanske utvecklingen av att fotbollen definitivt kommit in i finrummet och närmast blivit en del av finkulturen. För tio år sedan skrevs i princip ingenting om fotbollen på tidningarnas kultursidor; numera publiceras där regelbundet tankar om spelet. Likaledes kan man numera se dansföreställningar, teaterpjäser och till och med operor såväl i Sverige som på andra håll i världen där fotbollen spelar en roll. Att som intellektuell helt sakna vetskap om fotboll är absolut ingen merit längre, vilket det snarast var under 1960- och 70-talen.
 |
|
Statsminister Göran Persson och Israels utrikesminister Shlomo Ben Ami "joxar med trasan" i Rosenbad. |
|
FREDRIK SANDBERG/SCANPIX |
Sportprofilering
Samma sak gäller för politiker. Att hålla på ett lag är för dem att markera sin folklighet och därmed höja sin trovärdighet. Då Göran Persson för inte så länge sedan besökte Tony Blair i London poserade bägge med en boll och frotterade sig med Sven-Göran Eriksson.
Att man ungefär samtidigt i ett radioprogram kunde höra en kvinnlig svensk politiker berätta att samme Göran Persson mitt under VM-matchen mellan Sverige och Senegal ringt henne – då hon liksom nästan hela det svenska folket satt parkerad framför TV:n – och helt ovetandes om Sveriges öden och äventyr på fotbollsplanen ville diskutera politik, har väl aldrig framkommit. Det viktigaste är att verka intresserad.
Här kan tilläggas att europeiska politiker så smått börja följa efter sina amerikanska kolleger, där ett intresse för amerikansk fotboll och baseboll länge utgjort en god grogrund för popularitet. Att den nuvarande presidenten George W. Bush varit delägare i ett stort basebollag (och tjänat stora pengar på det) har inte varit till nackdel.
Till fotbollsvågen hör även olika städers ambitioner att lansera sig som sportstäder. Ett led i sådana satsningar är att bygga fina arenor, vilka ska tjäna som monument för en ny era. Ofta är det gamla industristäder som på så vis vill markera att man vitaliserats och trätt in i kunskapssamhället, där fritiden och då speciellt sporten har en stor betydelse.
Reflexiv fotboll
Ytterligare ett tecken på fotbollens stärkta position är att spelet vetenskapliggjorts på alla tänkbara sätt. Hit hör att fotbollsforskning numera finns i de flesta stora fotbollsländer. I Storbritannien finns bokhandlar som bara har sportlitteratur, varav merparten är om fotboll och rätt många titlar kan kategoriseras som riktigt djupsinniga analyser av spelets alla tänkbara aspekter.
Till samma helhetsbild hör att akademiska kurser ges på flera håll om sport och fotboll. En kortare kurs som gavs i Liverpool handlade helt om David Beckham, där hans karriär analyserades i ett kultursociologiskt perspektiv. En akademisk finlirande fotbollstidskrift, Soccer and Society, finns också att tillgå, och i denna kan läsas insiktsfulla och detaljerade analyser om sådant som indisk herr- och damfotboll, fotbollshuliganism i mellankrigstidens Wales, bruksorternas fotboll i Sverige, spelsystemens framväxt i Norge etc.
Med andra ord har ett tänkande – en reflexivitet – runt hela fotbollen befästs och intensifierats. Och i denna ingår inte bara forskare, utan även vanliga supportrar och inte minst sportjournalister. Om detta vittnar alla närmast oändliga debatter som förekommer på Internet. Där blandas huliganernas röster med vanliga supportrars och forskares på ett sätt som nästan är otänkbart inom andra samhällsområden. Vitaliteten är alltså påfallande.
Akademiska supporterpoäng
Till denna övergripande utveckling kan ett initiativ – unikt i sitt slag i Sverige – som företagits på Malmö högskola sägas höra. Jag tänker på den akademiska fempoängskvällskursen, ”fotbollen i samhället”, som startade för någon termin sedan. Den ingår i den satsning på olika idrottsutbildningar som Malmö högskola lanserat.
I Malmö högskolas uppdrag ligger att försöka nå ut till de delar av befolkningen, som vanligtvis inte sett det som helt naturligt att ta del av akademiska utbildningar, nämligen personer med arbetar- och invandrarbakgrund. En tanke med en fotbollskurs är att därigenom till högskolan attrahera personer med ett gediget fotbollsintresse, men utan akademisk vana. Plötsligt kan alltså de djupa fotbollskunskaper som en person har omsättas till akademiska poäng. Att intresset för nämnda kurs finns förvånar inte, och hittills har allt från unga klackmedlemmar i 20-årsåldern till tränare och fotbollsintresserade kalenderbitare och pensionärer antagits.
Vad läser man då på en fotbollskurs som den Malmö högskola erbjuder? Tanken är att ha en analytisk och kritisk hållning till fotbollen och samtidigt släppa på det allvar som ofta präglar akademisk utbildning. De föreläsningar som förekommer har teman som fotbollens historia, svensk fotbolls professionalisering, fotbollens rättskultur, fotbollstipset och den svenska fotbollsmodellen, supporterkultur och huliganism samt ungdomsfotboll. Kvinnofotbollens frammarsch märks i en speciell föreläsning och fotbollens närmande till finkulturen märks i en föreläsning om brasiliansk fotboll av författaren Fredrik Ekelund. Fotbollens allmänna globalisering framkommer av att den danske fotbollsforskaren, TV-kommentatorn och före detta Brøndbytränaren Birger Peitersen, talar på temat huruvida det finns en skandinavisk spelstil.
Malmö högskola har utvecklats till ett centrum för svensk fotbollsforskning, varför flertalet föreläsare härstammar därifrån, t.ex. professorn i idrottsvetenskap Tomas Peterson, rättssociologen Bo Carlsson, sociologen Aage Radmann samt författaren till denna artikel. Den litteratur som kursen bygger på är inte bara dessa och andra svenska forskares studier utan även en rad brittiska fotbollstexter. Här ingår inte bara mer strikt akademiska analyser utan även t.ex. fotbollshuliganbiografier, vilka inte minst är intressanta för att de som regel blivit något av bästsäljare.
Tydligt är att fotbollens betydelse som samhällsföreteelse och därmed även fotbollsforskningen under senare år svällt ut i sådan utsträckning att en fempoängskurs bara krusar på ytan av alla intressanta delaspekter av fotbollen. Därför finns planer på att bygga ut kursen till 10 poäng samt eventuellt också att öka samarbetet med Köpenhamn och med det skapa en kurs helt i stil med Öresundsregionens nationsöverskridande ambitioner. En akademisk fotbollskurs som går i två länder skulle verkligen utgöra en manifestation för den starka roll fotbollen fått i vår globala värld. Det skulle utgöra ytterligare ett argument för att den åsikt en brittisk författare yppat, nämligen att fotbollen är det närmsta världen kommer ett gemensamt språk, kanske inte är helt fel.
Extern länk: Idrottsforum vid Malmö högskola
(Artikeln publicerad 2004-06-09)
Akademisk fotboll: Fotbollsutbildning
http://www.ne.se/rep/akademisk-fotboll-fotbollsutbildning
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
