SLU-forskning
av Anders Hanssonfrilansjournalist
Vad sysslar man med på SLU? Åk ut till Alnarp och kolla! Det visade sig att det nästan är som att fråga vad man sysslar med vid Uppsala universitet. En så stor verksamhet kan man sammanfatta i ett par meningar. Eller så skriver man många och långa böcker, eller avhandlingar om den. Vilket också görs. Men det första man måste veta är att SLU i detta fall står för Sveriges lantbruksuniversitet och att man där gör mycket mer än utbildar bönder.
Enligt SLU:s egen verksamhetsidé ska man som universitet utveckla "kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa (...) genom utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys". När man kommer in på universitetsområdet i Alnarp kan man på en hög pelarskylt läsa att detta är universitetet för mat, djur, skog, land och stad. Det verkar täcka in det mesta. SLU täcker också in det mesta av Sverige rent geografiskt. Universitetet är spritt över landet, främst till fyra huvudorter. Dessa är från norr till söder Umeå, Ultuna/Uppsala, Skara samt Alnarp utanför Malmö.
Verksamheten är också spridd på fyra fakulteter, och centralort är Uppsala där två av fakulteterna, den för naturresurser och lantbruksvetenskap samt den för veterinärmedicin och husdjursvetenskap är förlagda. I Umeå är skogen i fokus. Här utbildar man jägmästare och här ligger fakulteten för skogsvetenskap. Alnarp å sin sida ansvarar för fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap (LTJ). Man gör sitt bästa för att Skåne ska leva upp till det gamla epitetet "Sveriges kornbod".
SamhällsnyttaSom antytts ovan är det ogörligt att i en kortfattad artikel som denna redovisa för allt som händer och sker inom ramen för SLU eller ens för allt man gör på Alnarp. Men precis som på andra universitet är de huvudsakliga uppgifterna att hålla i utbildning och att bedriva forskning. Speciellt för SLU är att så stor del av resurserna, omkring 70 procent, går till just forskningen. 
SLU Lantbruksuniversitetet i Alnarp
En sak som ofta debatteras är forskarnas förhållande till samhälle och näringsliv. Ska forskningen stå fri från yttre påverkan? Eller är det först och främst så kallad samhällsnyttig forskning som ska bedrivas på landets universitet och högskolor? I SLU:s verksamhetsidé ingår det att det ska finnas en "nära samverkan med sektorernas intressenter". En beståndsdel i detta arbete är det Partnerskap Alnarp som existerat sedan 2004. Bland medlemmarna i samverkansorganisationen ingår företag, myndigheter och olika branschorganisationer. Representanter från medlemmarna ingår i olika ämnesgrupper, där man diskuterar vilken forskning som är intressant för framtiden.
Den som söker sig till LTJ-fakulteten på Alnarp har sex utbildningsprogram att välja mellan. De två mest omfattande, på vardera fem år, är de som leder fram till hortonom respektive landskapsarkitekt. Sedan tidigare utbildas också trädgårdsingenjörer, landskapsingenjörer och lantmästare här. Till det har nu lagts ett nytt treårigt program för landsbygdsentreprenörer. Dessutom erbjuds ett antal andra kurser, och påbyggnadsutbildningar. På Alnarp, men tillhörande fakulteteten för skogsvetenskap, ligger också institutionen för sydsvensk skogsvetenskap.
Helande trädgårdAlnarpsparken, universitetets arboretum, ligger som en skogig oas på den annars ganska monotona slätten. Omnämnd så tidigt som 1457 har området varit ett utflyktsmål för Malmö- och Lundaborna sedan 1800-talets mitt. Parken går i engelsk stil och är en av landets mest artrika. Förutom att det är underskönt att promenera omkring eller bara sitta på en bänk och njuta är det nästan oundvikligt att man samtidigt lär sig lite om de träd man passerar. De är nämligen försedda med små skyltar med såväl det vetenskapliga som det svenska namnet. De flesta av växterna används dessutom i själva undervisningen.
Träd, blommor och blad används numera på ett mer medvetet sätt för att få folk att må bättre. Utmattningssyndrom, eller utbrändhet som det heter i folkmun, är ett fenomen som tycks ha blivit alltmer aktuellt de senaste åren. Det har visat sig att så kallad trädgårdsterapi kan vara en effektiv del i rehabiliteringen av personer som lider av utmattningssyndrom. En av de största av landets rehabiliteringsträdgårdar ligger på just Alnarp.
Rehabträdgården är ett exempel på hur tvärvetenskapligt samarbete kan komma människan till gagn. Bland dem som arbetar med rehabträdgården finns personer med vitt skilda yrkesbakgrunder. Arbetsterapeut, läkare, psykoterapeut, landskapsarkitekt, sjukgymnast och trädgårdsmästare är några av dem. Forskning har visat att trädgården och arbetet i densamma på flera olika sätt har positiva effekter på patienter med utmattningssyndrom. Vad som brukar nämnas är bland annat att trädgården inbjuder till fysisk aktivitet, stimulerar sinnena och uppmuntrar till meningsfulla och kreativa aktiviteter. Dessutom är trädgården rent allmänt en avstressande miljö att befinna sig i.
Linnéstöttat insektsprojektDet kanske hetaste forskningsområdet vid SLU på Alnarp just nu är kemisk ekologi, närmare bestämt feromoner, det vill säga doftsignaler. Som enda projekt inom SLU blev Linnéinitiativet ICE³ (Insect Chemical Ecology, Ethology and Evolution) 2006 utvalt att som en av endast tjugo forskningsmiljöer motta Vetenskapsrådets Linnéstöd. Kort beskrivet är projektet inriktat på hur insekternas doft- och smakstyrda beteende fungerar och framför allt hur det kan förändras, från millisekundnivå till evolutionära förändringar som kan ta miljoner år.
Så gott som alla djur är på olika sätt beroende av kemisk information från omgivningen, även om luktsinnet är olika starkt utvecklat hos olika arter. Insekterna har kanske det allra mest avancerade doftsinnet. Den kunskap som grundforskningen bidrar med kan i förlängningen betyda mycket för den tillämpade forskningen. Redan nu är feromoner och kemisk ekologi aktuella inom bekämpningen av skadeinsekter. Exempelvis inom skogsbruket, där man har stora problem med skadedjur som granbarkborren. Genom större kunskap kan skador orsakade av insekter begränsas inom många olika områden på ett mer hållbart och miljövänligt sätt än vad som tidigare har skett. Helt i linje med SLU:s övergripande målsättning.
Reportage på NE.se: Skogen och klimatförändringen samt Herrarna i skogenExtern länk: SLU (Artikeln publicerad 2007-09-06)
Alnarp: Kunskap om de biologiska naturresurserna
http://www.ne.se/rep/alnarp-kunskap-om-de-biologiska-naturresurserna
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
