Ellen Albertsdóttir , frilansjournalist
Smältande isar på Arktis har under senare tid kommit att symbolisera klimatkrisen. Under det nu pågående polaråret har denna höst två fotoböcker på svenska publicerats: Värld av is och Vindar från Arktis. Naturfotograferna bakom de båda böckerna, Mireille de la Lez och Magnus Elander, var på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg för att tala om det som snart kan vara en förlorad värld.
– Ingenstans är klimatkrisen med sitt varma klimat tydligare än i denna värld av is. Arktis är startpunkten. Vi brukar kalla det Ground Zero, säger fotografen Mireille de La Lez, som står bakom Värld av is tillsammans med producenten Fredrik Granath, vid ett välbesökt seminarium.
 |
|
– Vad är det som händer?! |
|
© foto mireille de la lez |
Rekordsnabb avsmältning
Internationella Polaråret (IPY) är det fjärde i ordningen i sitt slag och det invigdes i mars 2007. Mållinjen nås i mars 2009. Under denna period satsas 10,5 miljarder kronor på 220 projekt som involverar 6 500 forskare från 60 länder. IPY:s fokus denna gång är klimatfrågan och på människorna som lever i Antarktis och i Arktis.
I Arktis har medeltemperaturen de senaste decennierna stigit nästan dubbelt så mycket som i övriga världen. Packisen i Arktis smälter fort och enligt vissa uppskattningar kan regionen under sommartid vara helt utan istäcke om 30 år. Bara de senaste tio åren har sommaristäckets utbredning minskat med 40 procent. I september 2007 uppmättes de lägsta mängderna is i Arktis någonsin.
Samtidigt har Kangerlussuaqglaciären på östra Grönland mer än fördubblat sin avsmältning de senaste fem åren. Olika mätningar kan ibland ge olika besked, men de flesta forskare är överens om att Arktis is smälter och att det sker betydligt fortare än vad någon räknat med.
Flyende isbjörnar
Allvarligt är också att den sibiriska tundrans frusna torv tinar. Det sker som en följd av att medeltemperaturen i västra Sibirien de senaste 40 åren stigit med tre grader. Det som händer då är att metangas frigörs. Denna gas är drygt 20 gånger kraftigare än den mest kända växthusgasen: koldioxid.
En studie har visat att det inom det närmsta seklet kommer att frigöras 700 miljoner ton metangas i atmosfären årligen. Detta enbart från Sibiriens tundra. Metangasen är ett tillskott till atmosfären som vi inte räknat med. Det kontrolleras inte heller av utsläppsrättshandel, kvoter eller andra politiska initiativ. En uppskattning är att tundrans frigjorda metangas kommer att stå för 25 procent av framtidens förväntade globala uppvärmning.
Den globala uppvärmningens effekter var särskilt tydliga på Island i somras. Två isbjörnar tog sig då iland på ön vid två skilda tillfällen. Detta är mycket ovanligt. Den direkta anledningen är att den snabba avsmältningen av sommarisen gör det svårare för Arktisbjörnen att finna föda. I somras rapporterade forskare vid US Geological Survey att två tredjedelar av isbjörnarna riskerar att vara borta år 2050 om Arktis is fortsätter att smälta i nuvarande takt. Det finns cirka 25 000 isbjörnar i världen, varav 16 000 i Arktis.
– Isbjörnarna är en symbolart för Arktis. I synnerhet nu när packisen smälter ovanligt mycket på sommaren. Var ska isbjörnen då ta vägen?, frågar sig naturfotografen Magnus Elander, som tillsammans med Staffan Widstrand står bakom Vindar från Arktis.
Dr. Neil T.M. Hamilton, direktör för WWF:s Arktiska program, skriver i förordet till Värld av is: "Förändringar i Arktis får konsekvenser för allt som lever eftersom Arktis har en betydande funktion när det gäller regleringen av världens hav och klimatsystem."
I Andrées fotspår
Upptäckarlusta ska ha präglat den senaste omgången av IPY, 1957–1958, och Arktis trycker på äventyrsnerven även i dag. Fotograferna bakom Värld av is och Vindar från Arktis har – mer än ett sekel efter att svensken Salomon August Andrée 1897 gjorde sitt misslyckade försök att nå Nordpolen i ballong – påbörjat liknande försök att utforska Arktis. Nu görs det med hjälp av snöskotrar, skidor, hundslädar, skidor och helikoptrar. Ibland även till fots.
Den stora utmaningen för fotograferna – förutom kyla, snöstormar, rovdjur, isolering och expeditionsplanering – var själva hantverket. Isbjörnar på is är ett svårfångat motiv.
– Det är enormt utmanande att fotografera vitt mot vitt, säger Mireille de la Lez.
Under senare år har de sett klimatförändringens påverkan på Arktis med egna ögon. För Mireille de la Lez blev det viktigt att ge isbjörnen och de övriga Arktisdjuren en röst. Hon tyckte att mycket i klimatdebatten handlade om siffror och diagram.
– Vi ville kommunicera utan skrämsel. Vi ville visa det vackra och varför vi ska bevara det. Det är vi som har ställt till det. Vi har faktiskt makten i våra händer, säger Mireille de la Lez.
(O)rörd vildmark
Magnus Elander och Staffan Widstrand vill med Vindar från Arktis också berätta om de människor som lever i Arktis: i Canada, Alaska, Ryska federationen och på Grönland. Arktis är till stor del vildmark, men hela Arktis är inte orört.
Den snabba avsmältningen av isarna påverkar även inuiterna. Det har till exempel blivit svårare att jaga säl och isbjörn. Arktis inuiter har laglig rätt att skjuta omkring 900 björnar årligen. I takt med att isbjörnspopulationen minskar kommer denna rättighet att bli svårare att försvara.
Det är emellertid inte enbart det föränderliga klimatet som påverkar Arktis befolkning. Det finns i dag mycket miljögifter i isbjörnskött vilket gör köttet mindre lämpligt att äta. Påverkar gör också de bensinfat och det bränsle till flygplan, båtar och motorfordon, som lämnats vind för våg där människor farit fram. På vissa sätt är emellertid Arktis fortfarande oförstörd av människohand. Den smälta isen går att dricka, till skillnad från det smutsiga snöslasket i sydligare länder.
– Isen är 5 000 år gammal. Jag brukar låta den smälta i handen och dricka den och den är så god. Vi hade ju inte föroreningar på den tiden, säger Mireille de la Lez.
Vakna!
Vindar från Arktis valdes till Årets Pandabok 2009, ett litterärt pris för bästa naturskildring i text och bild, av svenska WWF. Det är emellertid en fotobok med dubbla budskap: dels ett om klimatet, dels ett om Arktis som turistmål. Det är en svår balansgång att kombinera hyllandet av "guidade skoterturer" med konstaterandet att skotern är "ett uppenbart miljöproblem". Vindar från Arktis är dock frikostig med text om den svåra situationen som i dag råder norr om polcirkeln.
Värld av is har innan den gavs ut på svenska publicerats på åtta språk, och den blev också nederländska WWF:s pandabok 2008. I Värld av is är det framför allt fotografierna, inte texten, som är behållningen. Värld av is är helt och hållet inriktad mot den globala uppvärmningens effekter. Arktis skönhet blir en påminnelse om vad som måste göras. Det är ett memento som är många gånger starkare än statistik.
Den sista bilden Mireille de la Lez tog under den sista fotoexpeditionen för boken var en bild på en isbjörn med ungar. Isbjörnen visade ingen aggression. Hela sällskapet stod stilla och tittade tillbaka på den överraskade fotografen:
– Det var som om isbjörnen ville säga: Hjälp oss.
Externa länkar:
Arktiska förhållanden: Smältande isar
http://www.ne.se/rep/arktiska-förhållanden-smältande-isar
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
