Artificiell intelligens på film och i levande livet

Artificiell intelligens:

AI på film och i levande livet

av Arne Järtelius
NE-redaktör

När får vi de första intelligenta robotarna? När blir produkter baserade på artificiell intelligens en vardagsvara? På film finns de redan. Som leksaker har de nyligen blivit succé och inom viss hemelektronik - gräsklippare, dammsugare och kylskåp - håller de så smått på att erövra marknaden. Peter Nordin, docent i komplexa system vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och ledare för "The Humanoid Project", menar att det kommer att gå mycket fortare än vi tror innan de första mänskliga robotarna, humanoiderna, kommer i bruk.

På biograferna kan vi nu se regissören Steven Spielbergs senaste filmskapelse. Den heter "A.I. - Artificiell Intelligens" och utspelas i en nära framtid där den teknologiska utvecklingen går rasande snabbt. Det finns en robot för alla behov - utom äkta kärlek. Men även sådana robotar är framtiden på väg att utveckla och prototypen på film heter David. Han har programmerats att visa känslor och han älskar sin adoptivfamilj hämningslöst. Men...

Känsloprodukter

Robotarna i Chalmers humanoidprojekt heter Elvis, Priscilla och Elvina. Docent Nordin ser det inte som någon utopi att skapa robotar som har känslor. För honom är det inte en fråga om utan när det kan ske. Sedan kan man givetvis diskutera vad som ska läggas in i begrepp som "intelligens" och "känslor".

- Artificiell intelligens försöker modellera eller simulera sådant intelligent beteende som man ser i naturen, säger Peter Nordin. Det handlar då dels om vad som sker i människohjärnor, dels om evolution. Just nu ser forskningen väldigt lovande ut när det gäller simulering av dessa två intelligenser. Dem försöker man efterlikna genom att bygga neurala nätverk för att hitta mönster i stora datamängder och genom evolutionär programmering. Det senare är dataprogram som utifrån vissa förutsättningar själva lär sig att lösa uppgifter.

Det i sammanhanget lika svåra som eftersträvansvärda är att lära humanoider att själva förstå saker. Forskningen har på det här området kommit långt när det gäller sådant som bildbehandling, överföring av tal till text och modellbyggen. Men när det gäller att få humanoiden att lägga ihop ett och ett och få det till tre återstår en hel del pusslande.

- Men teoretiskt tror jag att man redan är svaren på de här frågorna på spåren. Jag vill gå så långt som att tro och hoppas att man ska hitta dem inom en femårsperiod.

Industriprodukter

Vid Chalmers i Göteborg har man i dag och sedan tre år tillbaka världens första mastersprogram i komplexa system. Som en del i deras utbildning ska eleverna bygga egna robotar, och vad som kommit fram i det arbetet har forskarna vid humanoidprojektet också haft nytta av. Den prototyp man byggt inom projektet heter Elvis. Han är 60 cm hög och har tillkommit för att testa forskarnas hypoteser avseende sådant som olika material och mjukvara för olika kontrollfunktioner.

- Jag har vid flera tillfällen haft Elvis hemma hos familjen, men än så länge har jag inte fått med min hustru på att låta Elvis ta över matandet av vårt minsta barn när hon vaknar på natten och vill ha mat.

Det sista säger Peter Nordin medan han själv är i full färd med att ge minstingen där hemma en flaska välling. I Spielbergs nya film är alla övervakade. Maten är konstgjord, den serveras av en robot och för alla livets behov finns en robot till hands. Är vi också på väg dithän, Peter Nordin?

- Jag är övertygad om att inom ett kvartssekel så är en robot med mänskliga egenskaper lika vanlig i ett hushåll som bilen är i dag. Det finns industriekonomer som tror att robotindustrin inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att vara större än bilindustrin. Men vilka konsekvenser närvaron av humanoider kommer att ha på våra samhällen är det för tidigt att ha någon uppfattning om. I Japan är man just i färd med att utveckla särskilda vårdrobotar för att ta hand om folk inom äldrevården. Man skulle kanske kunna tänka sig humanoider som terroristbekämpare eller som städare efter en kärnkraftsolycka.

Men dit och till de etiska frågor det kommer att väcka till liv verkar det vara en bra bit ännu. På humanoidprojektets hemsida kan man nämligen läsa att man som mål på kort sikt har "att få roboten att balansera på två ben för att därefter få den att gå".

Länkar:

The Humanoid Project

Hemsida för filmen "A.I. - Artificiell Intelligens"

(Artikeln publicerad 2001-09-27)