En akademisk sommarkurs
av Arne Järteliusnyhetsredaktör vid Nationalencyklopedin
Det finns mycket man kan göra under sommaren, inte minst som student. Någon bättrar på sin ekonomi. Någon annan är ute och reser med ryggsäcken, medan en tredje gör så lite som möjligt. Sommarlov är ett begrepp med många olika innehåll.
Den som har vägarna förbi högskolan i Kristianstad denna sommar kommer att där kunna träffa ett antal studenter med vidhängande lärare som trotsar solen och försakar badet för att i stället studera 7,5-poängskursen "Att göra revolution". Vad månde bliva?
Akademiskt legitimtSommarkurserna vid högskolan i Kristianstad brukar ha ett innehåll som förvisso siktar på bildning men med ett något annorlunda innehåll än de gängse kurserna. Men, undrar vän av ordning, en kurs om att göra revolution, vilken bildning ger det?
Peter Gustavsson, en av lärarna till den revolutionära sommarkursen, säger så här till NE.se om kursens tillkomst: "Genom att man kommer i kontakt med frågor om exempelvis samhällsförändring är en kurs om olika revolutionära rörelser akademiskt legitimt", som vi ser det. "Det är det också när man ser dessa rörelser i relation till sådant som etik och hur man kan förhålla sig till olika utomparlamentariska metoder." Till det ska läggas att, enligt Gustavsson, dagens studenter brukar visa sig vara intresserade av politik på ett sätt som ofta handlar om utomparlamentariska eller icketraditionella politiska rörelser. Det visar många av dessa studenter i praktiskt handlande genom att inte gå in i politiska partier men väl i alternativrörelser av olika slag och kulör. "För oss som arrangerar dessa sommarkurser gäller det därför att hitta upplägg som kan appellera även till den här gruppen av studenter."
Bertil Rosenberg, också han lärare vid högskolan i Kristianstad, fyller på med de funderingar man hade när det gällde innehållet i kursen. "Det hade säkert varit möjligt att göra en kurs där man gick igenom olika revolutioner i historien och vad som gick bra och inte i samband med dem. Men vår tanke var i stället att ge de studerande insyn i hur man i olika sammanhang har legitimerat ett motstånd mot ett rådande samhälle. Det fick oss att ge studenterna i uppgift att läsa olika primärkällor och med dem som utgångspunkt finna legitimiteten i de olika motstånd som utvecklats."
De nedslag i den revolutionära historien som den här sommarkursen gör börjar med de borgerliga revolutionerna under 1800-talet, fortsätter med de ryska, kinesiska och kubanska revolutionerna för att landa i vår egen tid med texter av sådana som Frantz Fanon och Ulrike Meinhof .
Jenny Christensson, lärarstuderande deltagare på sommarkursen i Kristianstad, säger till NE.se att hon valt att söka till kursen av följande skäl: "Det är en intressant kurs, som jag ser det. Jag är politiskt intresserad och att få läsa om olika revolutionära grupper ligger för mig i linje med det intresset. Jag ska bli lärare i samhällsämnen och då tror jag att det här är jättebra att ha med i bagaget. Vidare tycker jag att det är roligt att läsa vid högskolan även på sommaren. Att jag får några ytterligare akademiska poäng gör i sammanhanget ingenting."
Legitimerade revolutionärerEtt 25-tal studerande är anmälda sig till högskolesommarkursen i Kristianstad. Av dem hör kanske en tredjedel till en intresserad allmänhet, en annan tredjedel är nuvarande eller blivande lärare och en sista tredjedel utgör en blandning av intresserade från olika håll och med skilda intressen. Kursen inleddes med två dagar av föreläsningar av de fyra lärare som håller i kursen (utöver de ovan nämnda finns Patricia Lorenzoni och Mikael Ottosson). Därefter tog eleverna sina båda kompendier med texter och Stefan Jonssons bok Tre revolutioner: 1789, 1889 och 1989 (2005) och gick var och en hem till sig för att studera dem. Sedan återträffas kursledningen och de studerande vid ytterligare två tillfällen medio augusti.
Bertil Rosenberg säger om samlingen i augusti: "När vi återsamlas i augusti ska studenterna lägga fram varsin rapport som tar sin utgångspunkt i ett antal problemställningar som framkommit av föreläsningarna och i texterna. Det handlar om sådant som etiska dilemman och överväganden av olika slag. Det är i rapporterna inte något allmänt tyckande vi är ute efter utan vi vill att studenterna diskuterar hur andra ser på detta med revolution och revolutionärt våld."
Den som undrar vad det är för texter som de båda kompendierna innehåller ska veta att de är skrivna av sådana som Vladimir Lenin, Mao Zedong, Che Guevara, Frantz Fanon och Ulrike Meinhof. Vidare finns ett flertal texter av framstående anarkister, Joe Hill finns också representerad och av svenska texter finns bland annat ett förstamajtal i Malmö av Jan Myrdal.
Peter Gustavsson fyller på med att säga: "Vi är inte primärt intresserade av studenternas egna politiska intressen. Vi vill i stället att de undersöker vad som ligger bakom olika påståenden i de texter vi valt. Men självklart vill vi också att de vänder sig till sig själva och tittar på vad deras eget politiska handlande grundar sig på och hur det kan komma att se ut i framtiden. De ska gärna även fundera över hur de ska gå tillväga för att försöka förändra samhället i den riktning som de vill."
Det har i år gått 40 år sedan 1968 och de olika rörelser som då gjorde sig hörda. Jenny Christensson var inte född så dags, men tycker sig se paralleller i dagens värld till vad som då spirade. "När jag i dag läser om 1968 tycker jag att det känns ganska nära. Det verkar som om vi i dag lite grand är inne i en motsvarande period. Det finns ju nu gott om alternativa grupper som Reclaim the streets och liknande grupperingar som har rötterna i 68-rörelsen. Det tycker jag ska bli intressant att studera i den här kursen."
Reportage på NE.se: 1968: När världen vände
Extern länk: Att göra revolution (Högskolan Kristianstad)
(Artikeln publicerad 2008-07-16)
Att göra revolution: En akademisk sommarkurs
http://www.ne.se/rep/att-göra-revolution-en-akademisk-sommarkurs
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
